Om Flowagency

En kommunikationsbyrå med fokus på digital kommunikation, film/foto och kommunikationsstrategi. Hos oss får du, ditt team och ditt varumärke strategi, kreation och produktion som skapar flow i din affär.

Utvecklande Ledarskap – vill du vara med?

Den 14–16 juni plus 25 augusti kommer Solberga station AB att arrangera den öppna utbildningen ”Utvecklande Ledarskap” för genomförande i Nässjö. Handledare för kursen är vår ledarskapskonsult Margareta Carlsson i samverkan med Ing-Marie Bergqvist, Directa AB.

Känner du till Utvecklande Ledarskap (UL)? Det är en av ganska få helt evidensbaserade utbildningar i ledarskap, ett koncept framtaget av Försvarshögskolan. Numera är det inte bara är det ledarskap som används mest både i försvaret och i offentlig sektor utan även i privat näringsliv. Varför? För att det är ett modernt ledarskap som fungerar för den som vill utveckla både lönsamheten i organisationen och individerna inom den.

Inom ramen för UL genomför varje deltagare en 360-mätning där chef och medarbetare svarar på frågor kring de beteenden deltagaren uppvisar i sitt ledarskap. Detta för att få feedback och syn på vilka gynnsamma och mindre gynnsamma beteenden man har. Resultatet går man igenom på kursen där man även skapar en personlig utvecklingsplan.

Även ledare i ideella organisationer har nytta av UL. Om man inte arbetar som chef/ledare utan t.ex. som konsult, som också leder människor i yrket, så kan andra personer svara på frågor kring de ledarstilsbeteenden man har och bidra till utveckling även då.

UL bygger på transformativt ledarskap som vi skrivit blogginlägg om tidigare, exempelvis kring den forskningssammanställning Mynak gjorde 2021 (läs här )

Du kan läsa mer om Utvecklande Ledarskap (UL) hos Försvarshögskolan:

 

Läs mer om kursen i inbjudan (Inbjudan-UL-sommar2023). Har du frågor eller funderingar? Hör av dig!

Foto: Daniel Wiktorsson, DW Design

2023-05-31T20:13:10+02:002023-04-11|Arbetsmiljö, Ledarskap, Utbildning, Utveckling|

Train & Rail – har du bokat in dig?

Om tre veckor äger järnvägsmässan Train & Rail 2023 rum. För dig som tänker besöka mässan men ännu inte bokat är det nu hög tid.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

2023-05-31T20:13:57+02:002023-04-06|Järnväg, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår|

Världshälsodagen 

I morgon den 7 april är det Världshälsodagen. Det är en dag som instiftats av Världshälsoorganisationen WHO.
Så vi passar på att slå ett slag för hälsan.
 Vad är då egentligen hälsa?

Vi väljer den här definitionen: 

”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande,  

inte endast frånvaro av sjukdom.”  (Världshälsoorganisationen WHO) 

Hälsa har många aspekter. Vi kan vara fysiskt friska men inte tycka att vi mår bra. Vi kan ha en fysisk åkomma och ändå tycka att vi mår riktigt bra. Det där med välbefinnande är en komplex apparat… 

Hälsa och välbefinnande kräver systemtänk och man behöver ta sig an hälsa ur flera perspektiv.  Vi skickar med dig två bilder. Den ena bilden handlar om den personliga hälsans fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Den andra bilden handlar om systematiskt hälsoarbete på arbetsplatser, dessas fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Som du ser är principen densamma vare sig man strävar efter att odla egen hälsa och känna välbefinnande som det är om man vill göra det i en organisation. 

Så vad behöver just du eller just din arbetsplats för att odla hälsa och välbefinnande? Hur planerar och organiserar du ditt liv/jobb i förhållande till det? Vilka vanor tränar du/ni in som gynnar hälsa och välbefinnande? 

Vi önskar dig en alldeles särdeles god hälsa på Världshälsodagen!
Bilder: Solberga station AB
2023-03-21T18:03:40+01:002023-04-06|Människan, Personlig utveckling, Välbefinnande|

Prestationspallen

Idag delar vi med oss av en av de modeller vi själva skapat och ofta använder i olika sammanhang: Prestationspallen © Solberga station AB. Det är en modell vi skapat för att föra dialog kring vad som krävs av oss människor för att vi ska prestera något. En prestation handlar om att få något gjort. Det kan vara att gå upp ur sängen, utföra en arbetsuppgift eller ta guld i OS. 

Grunden i goda prestationer är de tre benen. 

Vi behöver känna oss trygga och säkra. Säkerhet är fysisk-teknisk och trygghet är social. Vi vill inte få en grävskopa i huvudet (säkerhet) och vi vill inte baktalas av kollegor (trygghet). Om vi känner oss osäkra och/eller otrygga så kommer vi inte att prestera med fullt fokus utan vi kommer att lägga energi på att säkra/trygga oss. 

Vi behöver också känna glädje, arbetsglädje. Man brukar säga att glädje i jobbet är meningsfulla uppgifter och glädje på jobbet är det sociala sammanhanget, jobbarkompisarna. För en del är meningsfullhet viktigast, för andra jobbarkompisarna, för en del är båda viktiga. Om inget av det är på plats så är det dock ont om arbetsglädje. 

Delaktighet handlar om att få, kunna och vilja vara med. Att få uttrycka sig, att bli lyssnad på, att kunna påverka, att få vara med och att kunna vara med (mental och fysisk tillgänglighet). Hur utrycker vi oss? Hur planerar vi saker och ting? Tänk inkludera! 

När de där tre pelarna är på plats så är de en god grund för att hjulet ovan ska kunna snurra. 

Kompetens handlar om att kunna göra något. Här ryms till exempel legitimation, körkort och certifieringar samt utbildning, kunskap och erfarenhet samt mandat, handlingsutrymme och resurser. Allt det som påverkar om jag tycker mig kunna prestera det som önskas eller krävs. 

Motivation handlar om att vilja. Här finns våra värderingar, våra ambitioner, våra drivkrafter och vår meningsfullhet. Vad vi gillar och inte gillar, vill och inte vill, anser värt besväret och inte. Mod ligger i den här rutan, för om vi tycker att något är tillräckligt viktigt eller roligt så gör vi det, även om vi är rädda. 

Välbefinnande handlar om energi, vår ork. Har vi tagit hand om oss själva – sovit, ätit bra, rört på oss och fått frisk luft? En grundstomme i välbefinnande. Liksom att vi ser till att få återhämtning fortlöpande. Här finns också situationer som kräver energi av oss, såsom att vaka över en sjuk familjemedlem på natten eller ligga i uppslitande vårdnadstvist. 

 

Om jag kan göra något och tycker att det är viktigt men inte orkar så händer inte mycket… 

Eller: jag tycker att det är viktigt och har massor av energi men jag vet inte hur man gör… 

Eller: jag vet hur man gör och har massor av energi men det känns helt meningslöst… 

Dessa tre behöver vara på banan allihop. 

 Säg nu att jag vill måla gult i köket. Jag vet hur man målar så jag tycker att jag kan det. Jag vill gärna ha gult i köket så motivationen finns där. Jag är utvilad och på banan och har energi. Jaha, detta räcker inte i sig för att det ska bli målat gult i köket – jag måste göra något också… 

Den fjärde aspekten är agerandet i sig. Här ryms sådant som påverkar om och när vi gör något. Exempelvis kultur (”vi gör inte så här”), professionalitet i yrket (”detta är rätt sak att göra”), signalsystem (väckarklocka så vi kommer upp eller andra alarm) och ställtid (lätt och roligt har kortare ställtid än svårt och tråkigt…). 

När alla delar i hjulet fungerar så snurrar det = vi presterar något. 

Attityd i mitten, navet, är smörjmedlet. Nu kommer positiv psykologi in i bilden. Vilket inte innebär att skutta runt och hojta ”tjolahopp” utan om att välja med vilket fokus vi gör saker och ting. Om vi ser hot, problem, motsättningar, svagheter och konflikter så smörjer det sämre än om vi ser möjligheter, lösningar, gemensamma nämnare, styrkor och samverkan. Så enkelt är det faktiskt, vår attityd påverkar våra prestationer. (Läs gärna vårt tidigare blogginlägg ”Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?” om just attityd, det finns här.

Så när du tänker att du – eller någon annan – inte presterar så behöver du ha i åtanke att det är åtta olika faktorer som påverkar huruvida det blir något bra presterat eller inte. Exakt vad är det som ”fallerar”? Ja det behöver man gräva lite i, ensam eller tillsammans med någon.

Om du känner att du har kört fast avseende en prestation av något slag så kan coaching vara något för dig. Hör av dig då! Likaså om du vill ha en föreläsning eller workshop kring prestationer, på individnivå eller i grupp. Vi bistår dig gärna! 

 

 

Bild: Prestationspallen © Solberga station AB. 

Margareta Carlsson föreläser på Train & Rail

Vi kommer att ställa ut på Train & Rail 2023 på Stockholmsmässan. Väl där kommer vi att lansera ett nytt säkerhetshjälpmedel. I samband med det kommer vår konsult Margareta Carlsson att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” på mässan, se här.

Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

Lite kuriosa

Detta är en bild från sommaren 1975. Vi befinner oss på stationen i Nordmark några mil sydost om Hagfors i Värmland.  

Järnvägen mellan Hagfors och Filipstad byggdes ungefär ett hundra år tidigare, smalspårig med spårvidden 891 millimeter och ägd av Uddeholmsbolaget, Nordmark-Klarälvens Järnvägar, nu pågår rivningen av banan.  

På spåret ser vi NKlJ motordressin nummer 464, högst troligt har den en hel del år på nacken. Spåret under den är klotsat, detta är de ljusgrå träklossarna som är inkilade mellan rälens huvud och ett uthugget spår i syllen, detta hjälper till att stabilisera spåret.  

Banan var elektrifierad, till höger kan man se en kontaktledningsstolpe som man brutalt har fällt i marken, porslinsisolatorerna har gått sönder men det gör egentligen inte så mycket, de skall inte längre isolera någon spänning.  

I bakgrunden ser man lokstallet, portarna är extra höga för det skulle kunna gå att få in ellok med strömavtagare i det. 

 

Foto: Ulf Smedbo

 

2023-03-21T18:34:15+01:002023-03-21|Historia, Järnväg|

Internationella glädjedagen 

Vet du om det idag den 20 mars är Internationella glädjedagen?
En dag instiftad av FN som också kallas Internationella lyckodagen.
 

Glädje är inte ett resultat av det som händer oss utan ett resultat av hur vi tänker och vad vi fokuserar på.
Så idag vill vi hylla glädjen. Fokus på att skapa, odla och känna glädje!
 

Bild: Pixabay/alfcermed 

 

 

2023-03-21T13:00:20+01:002023-03-20|Personlig utveckling|

Nyhetsbrev mars 2023!

Vi har precis skickat ut årets första nyhetsbrev från oss!
I brevet kan du läsa om vilka mässor du hittar oss på i år, vad tanken med duocoaching är, vilka lagändringar som är på gång inom arbetsmiljö samt bygga på din kunskap om OSA och MTO.
Kanske är du sugen på en företagsanpassad kurs? På plats hos er, på distans eller rent av en E-kurs? Vi hjälper gärna till att ta fram något som passar just er.
 Klicka här för att läsa vårt senaste nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i kvartalet, det innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap. Vi berättar också om nyheter hos oss eller i våra tjänster när sådana finns.
Om du vill få vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på sidan här
Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/Tama66. Färgmodifiering och text av Solberga station AB

2023-09-21T08:40:09+02:002023-03-15|Arbetsmiljö, E-kurser, Järnväg, Nyheter|

Train & Rail 2023

I april är det äntligen dags för järnvägsmässa igen. Då går Train & Rail 2023 av stapeln på Stockholmsmässan. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

 

Bild: Train & Rail officiell banner.

Vet du hur du drar dina slutsatser?

Bilden föreställer ”Slutledningsstegen” (”Ladder of Inference”) av Chris Argyris och handlar om det sätt vi människor ger mening åt saker i våra sinnen och hur det påverkar våra handlingar. Hur vi går från en subjektiv upplevelse till att dra en slutsats och fatta ett beslut.

Man brukar säga att ”vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är” och det är i linje med detta. Vi drar alla slutsatser på samma sätt men vi kommer fram till olika slutsatser beroende av vad vi har med oss i bagaget. Det är viktigt att ha med sig i alla relationer och förändrings- och utvecklingsarbeten.

Titta på bilden så går vi igenom den nerifrån och upp:

 

I första steget observerar vi vår omvärld och det som händer i den. Vi tar in med alla våra sinnen: hur ser det ut, doftar det, låter det, smakar det, känns det mot huden, vilken energi har det…?

 

I steg två söker vi efter fakta att hänga upp vårt meningsskapande och vår uppfattning på. Allt omkring oss är data. Fakta blir det först när någon har sagt att något är relevant i ett visst sammanhang. (Ett enkelt exempel: Kim har storlek 39 i skor. Det är data. Om Kim ska beställa skor på nätet så är det vitala fakta att Kim behöver storlek 39 på sina skor.) Vi gräver i vår historia: ”Var/när/hur har jag upplevt detta tidigare?”. Så hänger vi upp det vi upplever på något vi tidigare upplevt och gör om data till fakta.

I steg två kan man faktiskt köra fast i sin slutledning om man är med om något man inte har någon erfarenhet av sedan tidigare, då blir det stopp här. Då kan vi exempelvis uppleva det hela traumatiskt eller göra som barn så ofta gör: härma det någon annan gör tills vi tycker oss ha listat ut vad som pågår eller hittar krokar att haka fast vår slutledning i så att vi kommer vidare i processen.

Steg tre: Utifrån de fakta vi väljer ut att hänga upp vår upplevelse på söker vi i våra tidigare upplevelser efter sådant som skulle skapa mening i det vi upplever. (Att t.ex. hänga pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran.) De data/fakta vi väljer att notera blir meningsfulla utifrån vår tidigare erfarenhet: uppväxt, miljö, utbildning, kultur, generation etc. Vi söker i vår egen historia (och inget av det har egentligen med den aktuella situationen att göra).

 

Steg fyra: Vår tolkning och vårt meningsskapande leder fram till en slutsats – som vi dragit på egen hand i vårt eget huvud och som ofta har relativt lite med det vi observerade att göra. (Ex: pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran så jag bestämmer mig för att det är en julgran.)

I steg fem byter hjärnan system, kan man säga, till ”åsikt”, där våra värderingar, drivkrafter, vår motivation spelar in. Vad tycker vi om det vi upplever? Fult, snyggt, bra, dåligt, roligt, tråkigt… Vår åsikt grundar sig åter igen i det vi redan bär på.

Steg sex är satt inom parentes i vår bild av Slutledningsstegen. Det är inte alltid vi agerar på alla slutsatser vi drar, mycket går vi bara omkring och bär på. OM vi agerar så gör vi ofta det genom att prata med någon om det vi upplever. Vi synkar våra upplevelser gentemot andras. (Ex: A säger ”De har en gran i foajén i februari, är inte det lite väl sent på året?” B svarar: ”Jo, det är det.” Så, nu är vi överens, det känns ju skönt…)

 

Blev det du upplevde ”sant” nu? Det mesta vi går omkring och tycker är sant för oss är subjektiva upplevelser och de är inte nödvändigtvis desamma som andras. Just för att vi alla drar slutsatser och fattar beslut på detta sätt och därmed kommer fram till olika resultat finns behov av dialog i organisationer och behov av rättsväsende på samhällsnivå, för att nå fram till gemensamma nämnare eller vad som egentligen hänt i en situation.

Vilken intention har en person bakom sitt handlande? Det vet vi inte, om vi inte frågar. Det gör vi dock inte så ofta, vi tolkar och gissar hellre. De flesta är ganska omedvetna om att det är det vi gör, vi tycker att vi vet. Så agerar vi på det vi tolkat och gissat som om det vore en sanning. Som i stegen ovan.

 

Vi säger inte heller alltid det vi menar, eller säger något alls, till andra. Vi kan därför alla inbilla oss själva att en person har en viss intention bakom sitt beteende, vilket kan skapa konflikter, när det egentligen handlar om missuppfattningar.

Att ställa sig utanför sig själv och reflektera kring detta kräver personlig mognad, och detsamma gäller kring att erkänna för sig själv och andra att man missuppfattat situationen. Det kan vara lättare att hålla fast vid sin missuppfattning – läs gärna blogginlägget vi skrivit tidigare om att vi gärna bekräftar det vi tror oss veta om oss själva, andra och världen i det som kallas konfirmationsbias (finns här)

Man brukar tala om evidens, tolkning och effekt. Evidens är objektiva fakta: X ställde ett glas på bordet. Tolkning är min egen inre slutledningsstege, exempelvis: X ställer disk överallt. Effekt är mitt beteende utifrån min slutsats: Jag skäller på X eller klagar för någon annan på X eller irriterar mig på X eller…

 

Att reflektera kring hur man kommit fram till sin slutsats, sitt behov eller sin sanning i olika situationer och sammanhang är av godo. Att ibland backa sig neråt i sin egen slutledningsstege (vilket man t.ex. kan få bistånd i av en coach) för att kanske dra en ny slutsats som kan vara mer av godo för situationen, sammanhanget, relationen… eller gör att man kommer vidare i en fråga.

I grupper kan det vara bra att dra slutledning tillsammans:

 

Steg 1: Vad är det vi upplever just nu på jobbet / hos kunden / i omvärlden?

Steg 2: Vad är viktiga data i det, vad är relevant för oss att fokusera på  då?

Steg 3: Vad är det som gör detta viktigt och relevant, vad gör det meningsfullt?

Steg 4: Vad betyder det för vad vi ska göra nu då?

Steg 5: Vad tycker vi nu om det vi beslutet? (Inte alla i gruppen kanske tycker att det blev bra men då får man ha dialog kring hur man hanterar det eller ta ett beslut i demokratisk anda eller…)

Steg 6: Så vad ska var och en av oss göra nu då?

 

Om man gör på detta sätt tillsammans är chansen större att alla är med på banan än om var och en drar slutsatser för sig själv.

 

Vill du ha coaching individuellt, i duo eller i grupp för att reflektera kring dina/era slutsatser? Vill du ha en föreläsning eller workshop på temat ovan? Hör av dig! Vi bidrar gärna.

 

 

Bild: Komponerad av Solberga station AB utifrån Chris Agyris modell

Till toppen