Artikel om oss
Vi tycker alltid att det är roligt att få berätta om vår verksamhet. Det har vi fått möjlighet att göra i en artikel om Solberga station AB som Nordic Infracenter skrivit. Läs gärna, du finner artikeln här
Vad är flow?
Har du hört talas om flow, i hänvisning till att man känner att man har flow eller flyt i det man gör? Begreppet ”flow” myntades på 1970-talet av Mihaly Csikszentmihalyi, som även har skrivit boken med titeln ”Flow” och underrubriken ”den optimala upplevelsens psykologi.” Ordet ”flow” kommer från att de människor som Csikszentmihalyi studerade beskrev att ”det kändes som att flyta” och ”gott flöde” när de talade om optimala upplevelser.
Flow, flyt eller optimala upplevelser är inget som uppstår av en slump utan dessa kan man själv påverka och skapa. Konsten att bli och vara lycklig ”…hänger samman med förmågan att kontrollera det som händer i medvetandet ögonblick för ögonblick. (…) Subjektiva upplevelser är inte bara en av livets dimensioner, de är själva livet” (kursiv text är citat av Mihaly Csikszentmihalyi).
Lycklig eller olycklig? Det handlar i mångt och mycket om ditt medvetandes innehåll och om hur du filtrerar det som händer i ditt liv och din vardag. Inre harmoni snarare än yttre påverkan. Hur bemästrar man sitt eget medvetande? Det handlar dels om vilken intention man har kring sitt eget mående, dels om de filter man använder för att påverka var man lägger sin uppmärksamhet och vad man släpper in och dels om hur man väljer att tolka det som sker. På det sättet kan man ha styr på innehållet i sina upplevelser och utveckla sin förmåga att finna meningsfullhet och glädje oberoende av de yttre omständigheterna.
”Om du plågas av yttre ting är det inte de som stör dig utan din egen attityd till dem. Och det står i din makt att radera ut den attityden nu.”
(Kejsare Marcus Aurelius)
Det finns ett engelskt talesätt som lyder: ”Pain is inevitable. Suffering is optional.” Smärta är ofrånkomligt i livet, olika händelser och skeenden kommer att göra ont. Huruvida man väljer att lida av det är däremot ett val. Provocerande tanke? Det är det för många.
Egen påverkan på Flow
Inre oordning = psykisk entropi. Om man framför allt vill skydda sig själv så faller man sönder när de yttre villkoren blir alltför hotfulla. Lägg inte energi på att titta efter om gräset är grönare hos grannen eller fundera på om du valt rätt liv eller… Du bygger inre oro.
Träna i stället stresshantering, se över dina strategier för att uthärda belastningar (coping-strategier), stärk din självkänsla och träna upp din självtillit (inte självgodhet utan tillit till egen förmåga att hantera oväntade situationer).
Inre ordning = psykisk negentropi, som är en bra grund för optimal upplevelse. Bygg inre trygghet som gör att du inte hela tiden behöver ”omhänderta hot” och därmed får kontroll över din psykiska energi. Den kan du sedan investera mer lönsamt och låta din egen uppmärksamhet få spelrum att fokusera på det du vill. Det ger en högre livskvalitet. I det kan även det som kan te sig som det mest långtråkiga faktiskt bli meningsfullt och ske i flow. Utöva kontroll över och träna dig själv, alltså.
Träna på att sätta mål för dig själv, stora och små + gör alla handlingar meningsfulla för dig = lär dig njuta av hela ditt liv. Acceptera både dina egna och livets begränsningar och det ömsesidiga beroendet i de relationer du valt, först då kan du bli/vara fri. Använd sen den frihet du har till att investera din energi väl.
Skapa förutsättningar för Flow
Att jobba med sin intention, inställning och tolkning kräver 1) vilja, 2) att man ändrar sina psykiska och fysiska vanor samt 3) träning, disciplin, uthållighet. Här får du sex delar i vad som skapar flow, allt i enlighet med den forskning Mihaly Csikszentmihalyi förmedlat:
- En aktivitet som är en utmaning och kräver en färdighet. Behöver inte vara fysiskt. Njutning uppstår i området mellan leda och längtan: när man ligger precis över gränsen för vad man tror sig klara av. Utmana dig – oavsett vad du gör. Öka utmaningen (svårigheten) vart eftersom dina färdigheter utvecklas.
- Sätt upp tydliga mål och feedback. Sätt upp mål (och delmål) för dig själv och ge dig själv återkoppling (registrera framsteg). Symboliken är det viktiga: att jag själv sätter upp mål och når dem (det skapar ordning, visshet, självtillit) – inte vilka mål det är jag sätter upp.
- Sammansmält handling och medvetande. Var här och nu, ge dig hän och låt dig absorberas. (Ifrågasätt inte aktiviteter medan de pågår, ”varför gör jag det här”, ”är det här kul?”, ”grönare hos grannen”… – utvärdera efteråt och lär i stället.)
- Koncentrera dig på uppgiften. Fokusera uppmärksamheten. Då finns inte utrymme för annan info att skapa splittring i den psykiska energin.
- Kontrollparadoxen. Skaffa en känsla av kontroll – eller frihet från oro att tappa kontrollen. Tillit, alltså. Möjligheten att utöva kontroll är viktigare än att faktiskt ha det (för ingen kan någonsin ha kontroll på allt, det är en omöjlighet).
- Släpp ditt självmedvetande. Självupptagenhet förbrukar psykisk energi. Fokusera på uppgiften, nyttan, syftet eller vad som helst som gör att den egna oron (kring kontroll, att göra fel, att inte duga eller…) inte får plats.
Lycka till!
Bild: Pixabay/romanshashko
Järnvägens trädgårdar
När stambanorna byggdes runt om i Sverige så anlades även parker och köksträdgårdar i anslutning till dem. Det var inte bara för att det var vackert och funktionellt utan det fanns ett uttalat folkbildningsideal i att ta trädgårdskonsten ut till folket. Vad hände med alla dessa parker och trädgårdar?
Forskning.se har skrivit en artikel där forskaren Anna Lindgren vid Göteborgs universitet berättar om det hon kommit fram till i sin avhandling ”Staten som trädgårdsmästare”.
Du finner artikeln här
Du finner avhandlingen här
Bild: Del av skärmdump från artikeln vi länkar till.
Målkonflikter
Då och då hamnar man i målkonflikt, i livet och på arbetet. En ”målkonflikt” är när två åtgärder eller styrmedel krockar – den ena åtgärden leder till att mål uppfylls medan den andra åtgärden motverkar samma mål.
Tvärfunktionella områden såsom arbetsmiljö eller hållbarhet kan upplevas komma i konflikt med till exempel effektivitet eller ekonomi.
Ex. 1: Vi ska jobba på ett säkert sätt men det är bråttom …
Ex. 2: ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” står det i AML kap 3 § 2, visavi att företaget behöver hålla igen på utgifterna för att klara budget/medelstilldelning.
Stöd visavi kontroll. En intern målkonflikt kan uppstå när en person/avdelning ska stötta med en viss funktion och samtidigt kontrollera funktionen.
Ex. 1: Administrationens skapar system för att stötta verksamheten men kräver också av verksamheten att framtagna system används.
Ex. 2: Som chef behöver man stötta medarbetare i att utföra sitt arbete men kan ska också kontrollera att arbetet blir gjort och vidta nödvändiga åtgärder om detta inte sker.
Rätt att veta visavi rätt att tiga. Ett annat exempel kan vara arbetsgivarens ansvar för att främja hälsa och odla god gruppdynamik vilket ofta innebär att individer behöver lära känna varandra som människor visavi enskilda individers personliga integritet.
Livet ställer olika önskemål och behov mot varandra i olika situationer. Hur ska, bör och vill du eller ni hantera dessa situationer? Att reflektera kring idag och gärna ha dialog kring på arbetsplatsen.
Bild: Pixabay/Tumisu
Kollisioner i plankorsningar
Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.
Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.
Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:
Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:
- Vakt bevakar
Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.
- Stopp före
Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.
Främsta fordonet ska vara bemannat.
- 10 km/tim
Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.
- Vakt går före
Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.
Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.
Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.
Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.
Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.
Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.
En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.
Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.
Bild: Transportstyrelsen.
Beteenden och konsekvenser
Inom socialpsykologin brukar man säga att vi människor agerar gentemot andra utifrån den mening de har för oss. Uppåt 80 % av våra beteenden styrs av vilken konsekvens de får. Exempel på konsekvenser är uppföljning, feedback, belöning/sanktion och påminnelser.
Positiva konsekvenser nära i tid har störst effekt på våra beteenden. Vår konsult Margareta Carlsson brukar säga att ”det går 5 bra på 1 dålig” – vi behöver ösa på med att ge positiv återkoppling på allt bra vi själva och människor omkring oss är och gör, fortlöpande i vardagen. Förstärka önskade beteenden, beteenden som har positiv påverkan på ett önskat resultat.
Arbeta med konkreta beteenden, bryt ner dem i handlingar. Om man till exempel vill öka mod hos sig själv eller i organisationen så behöver man definiera vad ”mod” är och hur det ser ut i handling. Mod kan då vara att våga fråga när man inte förstår, våga säga till en kollega när man ser att den gör något som inte är ok, våga föreslå okonventionella lösningar eller våga prova nytt och gå utanför komfortzon för att lära. Då är det dessa handlingar man odla, bekräfta och berömma sig själv och andra för.
Bild: Pixabay/geralt
Vad kan detta vara?
Idag ett inlägg från ”avdelningen historia”. Vet du vad det här är?
.
.
.
.
.
.
Svar: Det är en s.k. Stafettpinne.
Förr i tiden var det ibland nödvändigt för tåg att köra åt två håll på samma spår. För att de inte skulle krocka så användes en tågstav, en stafettpinne, som lämnades över från den ena föraren till den andra. Just denna stafettpinne har vi fotograferat på Spårvägsmuseet i Stockholm, till vilket vi gärna rekommenderar ett besök för er som är intresserade både av tåg och andra kollektiva färdmedel.
Foto: Fotografi taget på Spårvägsmuseet i Stockholm, fotograf Margareta Carlsson. Publicering av bild och hänvisning i blogginlägget är godkänt av Spårvägsmuseet.
MTO-kurs på gång
MTO – människa, teknik, organisation i samverkan – är ett område vi utbildar i. Under våren kommer vi också att publicera två öppna e-kurser på temat, en speciellt riktad till järnvägsbranschen och en generell för alla branscher. Håll utkik!
Härom veckan var Margareta Carlsson ute hos en av våra större järnvägskunder och höll kurs i MTO. Rolig och viktig insats! Vår kund har beslutat öka kunskap och systematik kring detta i hela organisationen. Klokt. MTO är inte enbart en samling analysverktyg eller en utredningsmetodik utan ett samlat synsätt på säkerhet – något som behöver användas både i arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete, oavsett bransch.
När bilden togs var delsystemet människan genomgånget och gänget var på grupparbete kring systemdelarna teknik och organisation (och återkom lite senare med många kloka tankar och idéer). Eftersom vi behandlar kundinformation konfidentiellt så får ni inte se en bild på våra kloka deltagare utan en del av kursledaren i stället.
Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB
Börja med något nytt?
Så här i början på ett nytt år brukar det finnas allehanda ambitioner om att börja med något nytt. Är det så hos dig? Vi skickar med ett tips idag.
Tänk dig att du har en cirkel med olika delar i. Delarna kan vara olika delar i livet (familj, jobb, fritid, träning…) eller arbetsuppgifter på jobbet eller något annat. Om vi har en cirkel så fyller vi gärna den med olika ting, vi fyller upp de 24 timmar vi har på ett dygn med ditt och datt, eller vår arbetstid.
Om vi då som exempel säger att vi ska börja träna – var ska det då in? Det är ju redan fullt i cirkeln… Vi behöver prioritera om, oavsett om det är privat eller på jobbet.
Börja med vad det är du/ni ska fortsätta göra. ”Övergångsobjekt” heter det i psykologin och handlar om att lägga en grund – allt är inte nytt, en del är beständigt och tryggt.
Titta sedan på vad du/ni ska sluta göra. Detta handlar om att göra plats, ta bort. Ponera nu att du vill börja träna, då kanske det är en tevekväll i veckan som ska vika på foten.
Först därefter planera för vad du/ni ska börja göra. Nu finns en trygg grund och det finns ett tomrum att fylla där det nya kan komma in.
Bild: Solberga station AB
Underhåll och service – när då?
När är det egentligen rätt tid att serva och underhålla – ett fordon, din hälsa, en relation…?
Vilken är din hållning, vilken strategi föredrar du?
Vänta tills något har uppstått och då avhjälpa?
Regelbunden översyn för att fånga upp saker som kan uppstå i tid?
Kontinuerlig proaktiv översyn i syfte att förbättra och inte enbart underhålla?
Lite av allt, i någon slags mix?
Vad vill du investera – i tid, energi, ansträngning, pengar…?
Har du samma hållning när det gäller din hälsa som du har när det gäller relationer och/eller fordon?
Dagens reflektionsstoff.
Bild: Pixabay/Peggy_Marco
