Om Flowagency

En kommunikationsbyrå med fokus på digital kommunikation, film/foto och kommunikationsstrategi. Hos oss får du, ditt team och ditt varumärke strategi, kreation och produktion som skapar flow i din affär.

Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

2022-10-31T15:01:23+01:002022-11-03|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana|

Psykologisk trygghet

Idag pratar vi mycket om vikten av psykologisk trygghet i organisationen. ”Organisationen” kan vara arbetet, föreningen, andra grupper men vi fokuserar på arbetsplatsen, oavsett vilken det är.

 

Vad är ”psykologisk trygghet”?

 

Professor Amy Edmondson vid Harvard University (en av de främsta forskarna på området) definierar psykologisk trygghet som: ”En gemensam uppfattning och tro på att arbetsgruppen är ett säkert ställe för interpersonellt risktagande”.

 

Hon delar därpå upp psykologisk trygghet i fyra huvudaspekter. I vilken grad …

… kan du vara dig själv och välkomnas som du är?

… är det tillåtet att göra misstag?

… kan svåra och känsliga ämnen diskuteras öppet?

… är människor villiga att hjälpa varandra?

 

Alltså: Kan jag på arbetet känna mig trygg nog att vara mig själv och uttrycka vad jag upplever, känner, tycker och vill samt duga och räknas även om jag gör fel och inte straffas för det?

 

Varför är det viktigt med psykologisk trygghet?

 

Ur verksamhetens synvinkel är det en förutsättning för gott lärande vilket kännetecknar högpresterande och framgångsrika organisationer. Vi vill att människor ska både trivas och engagera sig såväl som prestera väl.

 

Ur individperspektiv, rent mänskligt, så är det en del av vår psykiska hälsa och vårt välbefinnande.

 

Vinsterna med psykologisk trygghet är mindre stress, mer energi, högre produktivitet, högre engagemang, färre sjukdagar, mindre utbrändhet – och sådant påverkar i slutänden lönsamheten och organisationens överlevnad.

 

Hur arbetar man med att skapa psykologisk trygghet?

 

Skapa förutsättningar som ökar förmågan till, platser för och möjlighet till öppna och trygga samtal i gruppen för att ta tillvara kompetens och erfarenhet och lyckas med alla komplexa utmaningar som gruppen/organisationen möter längs vägen. Fyra områden man kan arbeta med:

 

  • Klargör syfte och etablera gemensamma förväntningar. Dessa kan t.ex. vara: ha dialog i stället för diskussion och debatt, det är ok både att göra rätt och fel, vi söker inte syndabockar utan strävar efter gemensamt lärande.

 

  • Bjud in till deltagande – alla måste träna och skapa tillsammans. Ex: öppna upp, vara ödmjuk, fråga, lyssna, öva perspektiv tillsammans, vara sårbara ”jag kan ha fel”, välkomna åsikter, input och återkoppling. Skapa forum för dialog.

 

  • Fokus på lärande och framtid. Ex: visa uppskattning vid åsikter, input och återkoppling, visa uppskattning när någon berättar om misstag och fokusera på vad vi alla kan lära oss av det, träna dialog inkl. undersökande hållning och återkoppling.

 

  • Arbeta med vuxenutveckling – se nedan.

 

Som ledning behöver man vara tydlig med att öppenhet och dialog förväntas och föregå med gott exempel.

 

Som individ och medarbetare behöver man välja och träna på när man utrycker sig och hur man uttrycker sig men att man uttrycker sig är viktigt. (Att inte uttrycka sig är också ett val…)

 

Koppling till arbetsmiljölagstiftningen

 

Psykologisk trygghet är en del av vår sociala arbetsmiljö. Trygghet (psykisk, social) och säkerhet (fysisk) är grundläggande för att vi ska fungera och prestera väl på arbetet.

 

Vi kan också läsa i arbetsmiljölagens 2 Kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet i 1 § sista stycke att det på arbetsplatsen ska ”eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling”. Varför då?

 

Hög personlig mognad underlättar relationer och dialog med andra människor. Personlig mognad? Förmågan att se saker ur olika perspektiv, reflektera kring egna värderingars påverkan på val och situationer, pendla mellan helhet och detalj samt förmåga till reflektion kring information är några ting man skulle kunna räkna in i personlig mognad. Ju högre personlig mognad desto färre konfliktsituationer, skulle man kunna hårdra, och ju färre konflikter desto färre kränkningar och så vidare. För att utvecklas som människor och i våra arbetsroller behöver vi sträva efter både högre yrkeskompetens och högre personlig mognad och det sistnämnda handlar om personlig utveckling och vuxenutveckling.

 

Vuxenutveckling?

 

Docent Thomas Jordan, Göteborgs Universitet, forskar bl.a. på arbetsplatskonflikter. Han menar att frågan kring vuxenutvecklingsnivåer har en central betydelse för hur man kan förstå och utveckla ledarskap, medarbetarskap och teamarbete. I vuxenutveckling räknar han in:

 

  • ”Intressentmedvetenhet.” Insikt om att egen uppfattning inte nödvändigtvis stämmer överens med andras uppfattning och att det kan finnas flera ”sanningar” och perspektiv på samma sak/fråga. Träna på att lyssna, föra dialog och lära av varandra.
  • ”Förhållningssätt till information.” Har man ett passivt förhållningssätt, eller en övertro på expertisen/auktoriteter, eller en övertro på sin egen intuition/förmåga, eller ett resonerande och undersökande förhållningsätt, eller har en insikt om att det är svårt att vara helt säker på någonting alls…
  • ”Komplexitetsmedvetenhet.” Allt finns i något slags system, både människor och saker och organisationer och samhällen. Det här området handlar om att gå från vem/vad och ond/god till insikt om att system är komplexa, försöka förstå bakgrunder till olika ageranden och se den påverkan som saker har på varandra.
  • ”Jagutveckling.” Hur jaget agerar, kan man säga. Är jag impulsstyrd, eller manipulativ, eller oppositionell, eller har en vilja vara till lags, eller är öppen, eller perspektivtagande, eller flexibel…?

 

  • ”Självinsikt.” Insikt om att man har påverkan på sin omgivning och är en del av miljön man befinner sig i, att eget agerande påverkar andras agerande. Öka självkännedom och beteendereflektion (kring t.ex. självbilder).

 

Vad tänker och känner du som läser kring detta? Nu är det dags för självreflektion. Hur hög grad av psykologisk trygghet upplever du på din arbetsplats? I hur hög grad bidrar du till att odla psykologisk trygghet för dig själv och andra (oavsett vilken roll du har)? Vad mer kan du göra för att öka den psykologiska tryggheten hos er?

 

Vi på Solberga station AB arbetar med utveckling av ledarskap, medarbetarskap och organisationer. Om du vill ha stöd på dessa områden så känn dig alltid välkommen att höra av dig till oss!

 

 

Bild: Pixabay/ElisaRiva

Järnvägsord: verkstad eller depå?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag några ord som beskriver platser för fordonsunderhåll.

En ”järnvägsverkstad” är en organisation som underhåller, servar och reparerar järnvägsfordon. Järnvägsverkstäder finns på flera platser.

En ”depå” är en plats för service och löpande tillsyn av tågens fordon. På depåer huserar till exempel järnvägsföretag och/eller underhållsföretag.

Andra begrepp för samma sak kan vara verkstad, trafikverkstad eller driftverkstad. Det finns också komponentverkstäder som specialiserat sig på särskilda järnvägskomponenter.

Underhållsverkstäder kallar man ibland järnvägsverkstäder för tungt underhåll och större reparationer av fordon, men det är järnvägsverkstäder även det.

 

 

 

 

Bild: Pixabay/bfleeson

2022-10-26T18:27:31+02:002022-10-27|Järnväg, Underhållsverkstad, Verkstad|

Riskbedömning elsäkerhet på stationen

Har du sett att det har kommit nya regler från Elsäkerhetsverket avseende starkströmsanläggningar? Kanske läste du om det i vårt senaste nyhetsbrev? Den 21 april fattades beslut om dessa nya föreskrifter avseende starkströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2022:1–3) och dessa träder i kraft 1 december 2022.

Dessa påverkar även oss som ägare av fastigheten Solberga station i Solberga, där vi har vårt huvudkontor. Så första veckan i augusti satte vi oss ner och gjorde en riskbedömning kring elsäkerheten med anledning av formuleringar i dessa nya föreskrifter. Vad som framkom för oss var att vi behöver förtydliga vår rutin kring översyn och en del skyltningar samt att vi, av en elinstallatör, behöver boka en övergångsresistansmätning vid jordtag. Viktigt alltsammans.

 

Hur ser det ut hos er? Ni har hösten på er innan de nya reglera börjar gälla.

 

 

 

Bild: Pixabay/ColiN00B

 

En dag hos administratören

Vi på Solberga station AB utgår alla hemifrån i vårt arbete och arbetar ofta på distans. Idag kommer ett inlägg från vår administratör Victoria om hur det kan se ut hos henne:

– Här sitter jag i sommarsolen och arbetar tillsammans med lägenhetens minsta inneboende, Toka.

Att kunna arbeta hemifrån betyder för min del, en hel del kattumgänge med katter som inte verkar ha fått memot om att katter sover 16h om dagen. Det betyder dock att jag knappt behöver hålla koll på det där med tid för paus.

För jag får nästan alltid lagom med bensträckare under jobbpassen, genom att det kommer en aningen uttråkad innekatt, stryker sig längs benet eller ger ifrån sig ett litet jam tittar på mig väldigt menande.

Just denna dag passade jag på att arbeta några timmar utomhus, det var inte riktigt så rofyllt som jag tänkt mig men kan jag göra katterna glada med att det händer lite, smittar deras glädje av sig till mig. Jag är glad över att mitt jobb låter mig jobba vart jag vill de flesta dagarna.

Eftersom jag är av dom som inte fått mycket till melanin slängde jag upp ett paraply som solfång efter en stund. Det tyckte huskatt nr. 2, Tosse, var himla spännande och började utforska, vilket avslutades med gnagande på metallknopparna.

Ja, det blev kanske inte fridfullt som sagt men glädjerikt, lika värdefullt det också.

Och ibland behöver man bara vara i nuet, beredd på snabba svängar.

Så är det att vara kattägare som jobbar hemifrån och administratör, många bollar i luften med olika individer samtidigt.

 

 

 

 

 

Bild: Victoria Bäckelie, Solberga station AB

2022-10-14T14:25:30+02:002022-10-20|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|

Yttrandefrihet och lojalitetsplikt

Vi har en lagstiftning kring visselblåsare som väcker funderingar kring yttrandefrihet och lojalitetsplikt, så vi skriver kort om det idag.

Yttrandefriheten innebär att:

  • Varje medborgare har rätt att i tal, skrift eller bild meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Enligt 2 kap 1 § regeringsformen (1974:152)
  • Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. (EU Charter of Fundamental Rights)
  • Följande skäl (exempelvis) anser Europakonventionen vara godtagbara för att begränsa yttrandefriheten: ”… till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter …”

Lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren kan exempelvis begränsa yttrandefriheten. Den innefattar att man:

  • som anställd är skyldig att utföra de arbetsuppgifter arbetsgivaren ålägger en.
  • ska sätta arbetsgivarens intressen först på arbetet.
  • lyder under viss sekretess.
  • som anställd är skyldig att ge arbetsgivaren de uppgifter som denne behöver för att kunna fullfölja sina skyldigheter som arbetsgivare (ex. kring arbetsmiljöansvar).

 

Visselblåsarlagen ska skydda arbetstagare som rapporterar om missförhållanden och som slår larm om allvarliga missförhållanden i en verksamhet. Den nya lagen skyddar även de som larmar om missförhållanden där det finns ett berättigat intresse för allmänheten att få reda på det som kommer fram.

 

 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco.

2022-10-14T14:07:34+02:002022-10-18|Arbetsmiljö, Lagar, Regler, Riskfaktorer|

Varför är jag på jobbet?

Nu är vi på väg in i höstsäsongen och det är inte ovanligt att man ställer sig den här frågan efter att under sommarmånaderna funderat på livets olika beståndsdelar.

Vill jag ha det här jobbet, och därmed åta mig hela jobbet, avseende såväl verksamhet som arbetskamrater och kultur?

Om du svarar nej på det, så behöver du fundera kring vad det då är du faktiskt vill. Du är inte bra vare sig för dig själv eller någon annan om du är på fel plats i livet. Vad väntar du på? Agera.

Du bidrar till arbetsmiljön på din arbetsplats – för reflektion kring det så tipsar vi om ett inlägg från 2020 på temat: Ansvar för arbetsmiljö

 

Om du svarar JA på frågan ovan, så ge dig hän!

 


 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco.

2022-10-11T13:10:38+02:002022-10-13|Arbetsmiljö, Mål, Personlig utveckling, Självledarskap, Vanor|

Hur prioriterar du?

Har du hört talas om Eisenhower-principen? Dwight D Eisenhower (1890–1969) som var USA:s president 1953–1961 och överbefälhavare för allierade i Europa under andra världskriget, lär ha sagt:

“What is important is seldom urgent
and what is urgent is seldom important.”

Därav namnet Eisenhower-principen, som handlar om hur man prioriterar saker och ting. Vi har alla 24 timmar på dygnet att röra oss med, frågan är vad vi använder tiden till? Som människa och på jobbet, så att det som faktiskt betyder något för dig får plats och blir gjort.

Det finns många olika sätt att beskriva den här principen. Vi förmedlar idag den som vår konsult Margareta Carlsson använder, där hon har gjort ett tillägg. När hon arbetar med chefsstöd och stöd i självledarskap så är dialog inom ramen för den här modellen vanligt, så vi tror att många av er följare kan ha nytta av att reflektera kring den.

Se bilden. I mitten finns rutan Delegera, börja där.

Delegera

Här ställer du dig två frågor. Den första är: Ska detta göras över huvud taget?

Det finns mycket vi gör av gammal vana, både privat och på arbetet, saker som en gång i tiden fyllde en viss funktion eller ett visst behov men som kanske inte är längre är aktuellt. Att ständigt fundera över funktion/behov är viktigt för goda prioriteringar. Om svaret på frågan är nej så släpp/sluta göra det. Om svaret är ja så kommer en följdfråga: Ska jag/vi göra det? Om nej, skicka uppgiften till dit den hör hemma. Om ja, prioritera det enligt ruta 1–4.

 

  1. Viktigt och brådskande.

Den här rutan kallar vi ”det brinner”. Det är akuta ärenden som man enkelt vet är just akuta: sjukdom, olycka, säkerhetsrisk och att det just brinner och alla måste ut. Handen på hjärtat: hur mycket är det egentligen som faktiskt är akut?

När du klarat av dina akuta ärenden så går du till ruta 2 och inte, som vi vanligtvis gör, från ruta 1 till 3 och så gör vi ruta 2 någon gång när vi ”får tid”… Det är här den riktigt stora utmaningen ligger när det gäller prioriteringar.

 

  1. Viktigt men inte brådskande.

Den rutan kallar vi ”strategi”. Här finns exempelvis planering, för-/efterarbete kring möten (ledningsmöten, medarbetarsamtal…), svara kunder, visioner och mål, värdegrundsarbete, varumärkesarbete, rutiner, upprätthålla relationer av olika slag…

Här finns också det Margareta brukar kalla TEMPO (telefon, mejl, post) när du tar bort alla aviseringar och notifikationer och i stället hanterar detta när du själv gör tid och plats för det.

Först efter att du hanterat ruta 2 går du vidare till ruta 3.

 

  1. Inte viktigt men brådskande.

Den rutan kallar vi ”någon annan”. Någon står i dörren och vill prata för nu hade de själva en lucka i kalendern eller tog fikapaus. Någon har en leverans till någon annan men du var den som fanns på plats. Dina notiser och aviseringar pockar på för någon annan har skickat mejl, messat, ringt… Bara för att någon annan just nu hade tid att ringa dig så betyder inte det att du prioriterar din tid med att svara just precis nu.

Det gäller att du tar kommando över den här rutan och därmed över din egen tid och energi.

Överväg: anser du själv att det som någon annan nu vill eller har behov av är det du ska prioritera?

Om ja, så hamnar du nu i ruta 1. Om nej, förmedla det då på ett vänligt sätt och gör upp om annan tid att ses, ex. ”just nu behöver jag prioritera att göra en uppgift här, kan vi talas vid kl. 14 i stället?” Sätt en lapp på dörren ”knacka om akut, annars kom tillbaka om en timme, jag behöver koncentrera mig en stund”, exempelvis.

Boka egen tid i din kalender, för du behöver tänka igenom vissa saker om du ska fatta kloka beslut. Ta bort notiser och aviseringar i telefon och dator. Stäng av din telefon och lyssna av den när du har planerat TEMPO-tid, det är så du får loss flödestid till sådant som kräver eftertanke i ruta 2. (Läs om resurseffektivitet och flödeseffektivitet här. (Länk: https://www.solbergastation.se/effektivitet/)

I ruta 3 finns tid och energi att spara, för att få plats med 2 ovan.

 

  1. Inte viktigt och inte brådskande.

Vad är nu detta? Ska man göra sådant alls? Ja, sådant som finns här är sådant som kommer att avancera till ruta 2 och till sist till ruta 1 om vi inte får det gjort.

Vi kallar rutan för ”sen någon gång”. Det kan t.ex. vara att läsa branschtidningar, fika med kollegor, återhämta dig eller ha lite kul.

Just idag kan jag hoppa över fikat med kollegorna för att jag vill få en uppgift färdig men om jag gör det dag efter dag efter dag så tappar jag både relationerna, den informella kommunikationen och kulturen och då blir det strategiskt viktigt (2) att fika och till slut faktiskt akut (1).

Branschtidningen lägger du till någon dag då du känner dig inspirerad att läsa men så ringer en kollega och berättar att din chef är intervjuad i tidningen och säger något som kollegan tror kan påverkar er – nu vill du kanske genast (1) leta rätt på tidningen och se vad det står.

När det gäller återhämtning så tänker du kanske att du sluter ögonen helt kort och sen kör du på, och det funkar i det korta perspektivet men i det långa så behöver du också en längre paus för att hålla (2).

 

Så behöver vår hjärna faktiskt få vara kreativ, leka och ha lite kul för att fungera optimalt. (Läs t.ex. om effektiva arbetsdagar och The Healthy Mind Platter här. (Länk: https://www.solbergastation.se/effektiva-arbetsdagar/) Så på kort sikt kan du sitta med enformiga och/eller kognitivt ansträngande uppgifter men på lång sikt behöver du släppa dessa och ha roligt också. Det finns ingen motsättning mellan att vara seriös och att ha roligt, snarare tvärtom: de gynnar varandra.

Nu har vi beskrivit prioriteringsprinciperna för dig. Bollen är din nu: Hur hanterar du dina prioriteringar och därmed din tid och din energi och i förlängningen ditt liv?

Om du vill ha stöd i din process så känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

 

 

 

 

Bild: Solberga station AB

Hur gammalt kan ett lok bli?

Solberga station AB kan hjälpa dig med underhållsupplägg som gör att dina fordon lever länge!

Hösten 1972, alltså för snart 50 år sedan, var jag (Ulf Smedbo) på besök hos den dåvarande loktillverkaren Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) i Falun.

Vid denna tid monterade man Rc2-lok åt Statens Järnvägar, loken levererades några månader senare och de är fortfarande kvar i trafik. Jag kommer inte ihåg vilka individnumren var, de höll sig kring 1100, vill minnas att ett av dem var 1102. Ljuset inne i verkstaden var dåligt, exponeringstiden blev därför lång, därav de suddiga människorna.

 

//Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1972-10-15.

 

2022-10-05T14:48:31+02:002022-10-06|Historia, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Tåg, Underhåll, Veterantåg|

Jobba hemma

En av fördelarna med att jobba så fritt som vi gör på Solberga station AB är att vi kan jobba var vi vill.

Alla har placering i bostaden och utgår därifrån, även om vi även har vårt huvudkontor på stationen och dessutom ofta är hos kund.

Margareta skickade in den här bilden med följande kommentar:

– Hur är det nu, har jag inte höj-och-sänkbart skrivbord och bra stol, skärm och belysning på hemmakontoret?

Varför sitter jag då som ett C i soffan och jobbar? Samtidigt som jag undervisar bl.a. i ergonomi. Det är inte alltid så lätt att leva som man lär…

 

 

Foto: Margareta Carlsson, Solberga station AB

2022-09-27T13:13:38+02:002022-10-04|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|
Till toppen