0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Om Malin Björnell

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Malin Björnell skapat 211 blogginlägg för.

Arbetsmiljö med KC Group

Solberga station AB samverkar med nätverksföretaget KC Group Leadership Development AB. Vår Margareta Carlsson har skrivit ett blogginlägg om arbetsmiljö hos dem som vi idag delar vidare.

Utvecklingsinsatser

KC Group arbetar med kompetensutveckling och förändringsprocesser i form av individuell chefscoaching samt teamcoaching av ledningsgrupper och andra personalgrupper.

Andra insatser är exempelvis skräddarsydda ledarutvecklingsprogram och utbildningar i t.ex. coachande ledarskap, fördjupade samtalsfärdigheter, förändringsledning samt workshops och föreläsningar kring exempelvis konflikthantering, stressreducerande ledarskap och interkulturell kommunikation.

KC Group är ett agilt nätverksföretag som består av associerade samarbetspartners över hela Sverige; ICF-certifierade coacher, konsulter med spetskompetens och föreläsare inom olika expertområden.

Vi är en av dessa associerade samarbetspartners, så vi både ingår i insatser som KC Group genomför och har också hela detta nätverk i ryggen att komplettera vår egen kompetens när behov hos våra kunder uppstår. Vi gillar samverkan, så det gillar vi.

 

 

2021-02-24T14:58:39+01:002021-02-24|Arbetsmiljö, Coaching, Kunder, Ledarskap|

Vi är godkända utbildningsanordnare!

Vet du om att Svenskt Näringsliv, LO och PTK nu satsar extra på stöd till arbetsmiljöutbildning?
 
Nu har ditt företag chansen att få ekonomiskt stöd vid utbildningsinsatser där chefer och arbetsmiljö- eller skyddsombud på arbetsplatsen deltar tillsammans.
 

Utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar

Vet du om att vi på Solberga station AB är godkända som utbildningsanordnare av sådana arbetsmiljöutbildningar?

Vi bistår dig gärna i att ta fram den utbildning som är bäst för just er. Stödet gäller för såväl grundläggande utbildning som repetitionsutbildning.
 
Det kan även vara riktad utbildning kring exempelvis riskbedömningar, organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap eller säkerhetskultur. Det kan vara fysiska eller digitala utbildningar.
 
Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) för de anställda.
 
Planeringen av utbildningen ska ske i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet är att gynna samverkan och skapa dialog i arbetsmiljöarbetet utifrån arbetsplatsens behov.
 
Stödet är i form av en delfinansiering av den utbildningskostnad företaget har.
Varmt välkommen att kontakta oss så skapar vi en bra utbildning för dig!
 
2021-02-17T18:48:06+01:002021-02-17|Om oss på företaget, Utbildning|

År 2021 är Järnvägens år

I år ska vi inom EU ha fokus på järnvägen – ett hållbart, smart och säkert transportmedel. Europeiska kommissionen har tagit detta initiativ i syfte att lyfta fram fördelarna med järnvägen. Så fredagen den 1 januari 2021 började det europeiska järnvägsåret, ”European Year of Rail”, järnvägens år. En mängd olika aktiviteter ska belysa järnvägen under 2021 över hela EU och varje medlemsstat ansvarar för att samordna järnvägsåret på nationell nivå.

”Vår framtida rörlighet måste vara hållbar, säker, bekväm och prisvärd. Järnvägen erbjuder allt detta och mer därtill! Europeiska järnvägsåret ger oss möjlighet att återupptäcka detta transportsätt. Genom en mängd olika åtgärder kommer vi att använda detta tillfälle för att hjälpa järnvägen att förverkliga sin fulla potential. Jag inbjuder er alla att vara en del av det europeiska järnvägsåret.” (Adina Vălean, EU-kommissionär Transport)

Tanken är att uppmuntra både medborgare och företag att använda järnvägen. Målet är att bidra till EU: s Green Deal-mål att bli klimatneutralt till 2050.

Vi som gillar järnväg tycker förstås att varje år är järnvägens år och gillar detta initiativ. Här är den officiella hemsidan för ”European Year of Rail”.

2021-02-04T15:16:21+01:002021-02-04|Järnväg|

Vikten av att vara vi

”Tillfälliga grupperingar behöver synkronisera ihop sig för att fungera tillsammans, oavsett hur de möts.”
(Ur boken ”Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron” av Anna Tebelius Bodin.)

Småprat är viktigt. ”Utan småprat inget stort prat” säger talesättet. Vi synkar oss när vi småpratar. När vi känner samhörighet och upplever ”vi” så frigörs oxytocin i oss.

Oxytocin är ett trygghetshormon som skapar ro i oss och påverkar hur mottagliga vi blir för nya människor och idéer/uppgifter. Att vi känner oss trygga (socialt/fysiskt) lägger grund för goda prestationer och gör oss mer välvilliga och empatiska vilket är viktigt för goda relationer. När vi är vi med varandra så vågar vi lyfta även svårare frågor och nå längre ihop.

Vi människor är gruppdjur. Att känna tillhörighet med en grupp är en del i vår överlevnadsinstinkt, att vara utanför är ett potentiellt hot. I olika hög grad, vi är olika, men vår hjärna fungerar så. ”Vi” är viktigt.

Det ska man ha med sig vare sig man arbetar tillsammans fysiskt eller digitalt. Att vi ”checkar in” är betydelsefullt. Varvet runt: läget, måendet, tankar just nu…? Det kan vara formellt som start i mötet eller mer löst i kanten som snack medan vi väntar på att t.ex. mötet ska börja.

Vad som inte är av godo är när vi samlas och sätter oss och tittar på telefonen. Inte heller när man digitalt stänger av mikrofon (och ev. även kamera) och svarar på mejl tills det formella mötet börjar. Båda distanserar, inget skapar ”vi”.

Inled med ”varvet runt”. Kort – ett ord från var och en – eller längre. Det är väl investerad tid. Det både gör att vi fokuserar här och nu och det synkroniserar oss.

Hur gör du när du ska möta andra människor?

2021-01-26T21:53:43+01:002021-01-26|Ledarskap|

Skillnader mellan coach, konsult, mentor, handledare och terapeut…

”Att lära känna andra är vishet. Att lära känna sig själv är den högsta visheten.”
 (Lao-Tse, taoismens grundare och förste filosof)

Det finns många olika yrken där man arbetar med individuell utveckling av olika slag. Då och då får vi frågan om vad som skiljer coachen och konsulten från exempelvis mentorn, handledaren och terapeuten. I det här blogginlägget ger vi lite definitioner kring dessa olika roller.

Coachen

En coach är en tränare som arbetar med förändring av tankesätt och beteenden. Coachen har inte färdiga mål och lösningar – ingen egen agenda – utan utvecklar tillsammans med och under klientens egenansvar. En coach är specialist på lärande och förändring utifrån individen och gruppen och behöver inte ha expertis inom det område klienten är en del av. Coachens bistår individen i att skapa medvetenhet, ansvar och självtillit och i att finna sina egna visioner, bevekelsegrunder, värderingar och utifrån det valmöjligheter. Coaching klargör vilja, frigör ambition och utvecklar förmåga med fokus på lösningar, handling och resultat. På så sätt kan man också bättre ta till vara erfarenhet, egenskaper, färdigheter och kunskaper hos individen kopplat till att utveckla ny och ökad styrka. Coaching är individuellt anpassad och genomförs med olika fokus, innehåll, struktur och omfattning beroende av klientens behov, situation och önskemål. Det är viktigt med ett helhetsperspektiv och en tydlig målfokusering är central i coaching. Coaching är alltid framtidsorienterat. Coaching kan genomföras såväl individuellt som i grupp, även om det vanligaste är att arbeta individuellt. Coaching används både för personlig utveckling och för professionell utveckling.

Handledaren

En handledare är personlig lärare, vägledare, ledsagare som ger kontinuerligt pedagogiskt stöd eller vägledning i kompetenshöjande syfte. Handledaren följer en modell som förväntas ge en viss typ av resultat, även om innehåll, omfattning och genomförande varierar beroende av kontext. Handledarens uppdrag är att underlätta och stötta lärandeprocessen utifrån en pedagogisk grundsyn och kunskap, färdighet eller insikt inom ett speciellt verksamhetsområde förväntas nås. Handledning rör yrkesmässiga eller uppdragsmässiga förhållanden och inte personliga eller privata förhållanden (även om individen som person förstås är en del av yrkesrollen). Inte sällan är handledaren en person som antingen finns internt vid institutionen eller yrkesområdet eller som tidigare har arbetat inom yrkesområdet. Handledningen ger ett utrymme där individen/gruppen får möjlighet att tala fritt om sitt ärende. Handledning kan genomföras såväl individuellt som i grupp. Det vanligaste är att handledning sker i grupp för att ge tillgång till gruppens samlade kunskap och erfarenhet.

Mentorn

En mentor är ett bollplank som ger råd utifrån och delar med sig av sin egen erfarenhet. En mentor kan branschen och/eller yrket och agerar förebild. Mentorn är oftast äldre och/eller mer erfaren och leder adepten som är yngre och/eller har mindre erfarenhet. Nu för tiden kan det dock vara precis tvärtom: mentorn är yngre och delar med sig av sin generations synsätt och erfarenheter till en äldre adept. Mentorskap genomförs så gott som alltid mentor och adept på tu man hand. Mentorn kan vara en person som finns inom den egna organisationen men det kan också vara någon utifrån.

Konsulten

En konsult är en rådgivande specialist inom något område som anlitas/konsulteras för att ge någon råd, visa och lära ut modeller och processer. En rådgivare är någon vars erfarenhet, mening, förslag och utlåtande inhämtas. Rådgivningen kan vara inom en längd olika områden: management, juridik, teknik, ekonomi, ledarskap, arbetsmiljö… En konsult med expertkunskap kan också tas in i verksamheten för att exempelvis göra kvalitetsrevision eller utreda organisationsstruktur. Utöver att en konsult är specialist på något område så behöver man också kunskap i människa, grupp och organisation för att kunna förmedla råd som är anpassade efter just den individ, grupp eller organisation som det berör. Skickliga konsulter bistår på ett sätt som gör att de som ska hantera frågan växer, lär och gör på egen hand framöver. Rådgivning förekommer såväl individuellt som i grupp. Konsultation kan ske genom en tredje part. Idag kallas även personal som arbetar på bemanningsföretag för konsulter, och man ska veta att det är skillnad på en rådgivande expertkonsult som bistår på särskilt tema och en bemanningskonsult som bistår i yrken i verksamheten på kortare eller längre tid på samma sätt som en anställd arbetar.

Terapeuten

En terapeut är en person som yrkesmässigt utför terapi. Terapi är en icke-medicinsk behandling av sjukdom eller skada och används inom sjukvården för såväl kroppsliga som psykiska problem. I vardagligt tal är det psykoterapi som avses, en systematisk och målinriktad samtalsbehandling med syftet att patienten ska må bättre eller behandla ett specifikt problem. Det finns flera former av psykoterapi, t.ex. psykodynamisk psykoterapi, systemisk terapi, kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT). Psykoterapi bygger på psykologisk teori och bedrivs av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter. En terapeut arbetar med såväl ett historiskt som ett framtida perspektiv och syftet är att åtgärda psykisk ohälsa av något slag. Terapi ges åt såväl individ som grupp, familj eller par.

Samtal

Samtalet är det redskap som går som en röd tråd genom de olika yrken jag beskrivit ovan. Samtalet är människans kanske viktigaste redskap överlag för kommunikation, delaktighet och utveckling. Samtalet är centralt även mellan två goda vänner som möts eller två främlingar som talas vid en stund medan de väntar på bussen. Hur man hanterar samtalet, och vilket förhållningssätt och vilken kompetens man för med sig in i samtalet och vilket syftet med samtalet är varierar och det är i den variationen skillnaden finns i yrkena ovan.

Hör dig för

Om du vill arbeta med din egen utveckling, professionellt eller personligt, så finns många olika vägar att gå. Vårt förslag om du känner dig osäker är att du tar kontakt med några olika personer/yrken och bokar ett förutsättningslöst samtal med dem. Fråga sedan vad var och en har för metodik, erfarenhet, utbildning och hur den process de arbetar med ser ut. Sedan kan du själv dra en slutsats kring vem du vill samverka med utifrån vad det är du vill åstadkomma. Det handlar dessutom om vilken person du känner förtroende för och känner att du kan ”resa” tillsammans med.

Oavsett vem…

… du väljer att samarbeta med för din egen utveckling så är vår erfarenhet att det alltid är av godo att sträva efter att öka sin självinsikt, odla sin självaktning och förbättra sina prestationer för att på ett så bra sätt som möjligt vara huvudperson i sitt eget liv och skapa det liv man vill leva, både för sig själv och i samverkan med andra.

Det är som förmedlats av Anne Frank (1929-1945, en judisk flicka som blev internationellt känd för sin dagbok som beskriver hennes upplevelser under andra världskriget):

“Tänk så underbart att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar med att göra världen bättre på något sätt.”

Vi på Solberga station AB arbetar som expertkonsulter och i vårt företag finns även internationellt certifierad coach. Vi samarbetar dessutom med såväl konsulter som coacher, så är du intresserad av att veta mer om vad just vi kan bistå dig med så känn dig varmt välkommen att höra av dig!

2021-01-30T11:41:20+01:002021-01-19|Coaching|

Din arbetsgivare har rätt att göra en egen bedömning ang. arbetsförmåga

Vet du om att din arbetsgivare har rätt att göra en egen bedömning av din arbetsförmåga även om en läkare har sjukskrivit dig på heltid?

Att du sjukskrivs från ditt ordinarie arbete innebär inte automatiskt att du har rätt att vara borta från jobbet. Det är heller inte så att du ”har rätt att vara hemma en vecka utan sjukintyg” och automatiskt få sjuklön – även dessa första dagar är det arbetsgivaren som gör en bedömning av om du kan arbeta eller inte.  Vi gör här ett försök att beskriva vad som gäller.  

Vi börjar med sjuklön

Det finns en lag som heter Lag om sjuklön (Sjuklönelagen). I den beskrivs att arbetstagare har rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner, och det är det dom tillsammans kallas sjuklön. Sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan helt eller delvis. Det i sin tur är det arbetsgivaren som gör en bedömning av (inte läkaren). Lämpligen i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare kring vad ohälsan består i. Sjuklöneperioden inleds normalt med en karensdag, på detta område gäller dock specialregler nu under pandemin. 

Vissa bestämmelser i Sjuklönelagen är dispositiva, vilket betyder att arbetsgivareorganisation och arbetstagarorganisation kan avtala om annat, t.ex. i kollektivavtal som slutits på central nivå. Om man arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal så behöver man titta vad som står i avtalet. 

I allt som gäller arbetsmiljö så är det samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare som gäller, att hjälpas åt för att skapa en god arbetsmiljö. Dialog är vägen framåt då, att samtala och resonera kring läge och behov. I slutänden är det dock arbetsgivaren som fattar beslut. (Vi har tidigare skrivit ett blogginlägg om det ansvar man som anställd har beträffande arbetsmiljön, det finns här: länk 

Sjukskrivning

Samma sak gäller vid sjukskrivning: dialog mellan arbetsgivare (oftast representerad av chefen i fråga, man det kan också vara t.ex. HR/personaladministratör) och arbetstagare (medarbetaren som berörs) är det som gäller, och i slutänden fattar arbetsgivaren beslut. Det beslutet ligger till grund för om du har rätt till sjuklön eller inte. 

Den första tiden man är sjuk, normalt de första 14 dagarna men nu i Coronatider är det 21 dagar, så är arbetsgivaren ansvarig för hantering av sjukskrivningar och bedömningar av arbetsförmåga. Om arbetsgivaren bedömer att man inte är arbetsför så har man rätt till s.k. sjuklön. Om arbetsgivaren bedömer att den som är sjukskriven (med eller utan sjukintyg, på hel- eller deltid) kan utföra vissa arbetsuppgifter – hemma eller på arbetsplatsen – så får arbetsgivaren fatta beslut om att dessa ska utföras. Det kan vara arbetsuppgifter man har normalt men det kan  också vara andra arbetsuppgifter.  

Om jag t.ex. bryter benet så kanske jag inte kan jobba med att växla på bangården, arbeta vid maskinen i fabriken, klara hembesöken hos brukaren som personlig assistent eller klara arbetet i kassan i butiken men jag kanske kan göra annat. Jag kanske kan arbeta på kontoret med enklare uppgifter där som behöver skötas, t.ex. arkivering, att föra statistik, genomföra telefonsamtal eller se över rutiner och instruktioner. Jag kanske är sjukskriven på heltid men skulle kunna jobba en timme om dagen hemma med vissa uppgifter. Då kan arbetsgivaren fatta beslut om just det, och då är det detta som gäller för vad jag som arbetstagare ska utföra för det är just nu mitt arbete. Det får jag då lön för och så får jag sjuklön för resten av tiden som jag inte anses vara arbetsför på.   Det här är en del i arbetsanpassning som vi har arbetsmiljölagstiftning kring. Arbetsgivaren ska arbetsanpassa och rehabilitera och ”skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav” citerar vi lagstiftningen. Att vara aktiv direkt vid sjukskrivning, redan från första dagen, är en del i detta. 

Om vi är sjukskrivna en längre tid så ska arbetsgivaren anmäla detta till Försäkringskassan, normalt görs detta dag 15 (”tidigast dag 15 och senast dag 21”). Därefter får vi inte sjuklön längre utan sjukpenning, men på samma sätt som arbetsgivaren bedömer hur arbetsför man är så är det nu Försäkringskassan som ska göra motsvarande bedömning när det gäller sjukpenning. Man har rätt till sjukpenning – för den tid som man inte är arbetsför på. Alltså, det kan finnas uppgifter jag normalt gör som jag faktiskt kan klara att göra även nu, eller det kan finnas andra uppgifter som jag kan göra nu och då ska jag göra dessa. 

Det är Socialförsäkringsbalken som reglerar de flesta ersättningar som Försäkringskassan betalar ut. Under Coronapandemin gäller speciella regler, länk finns nedan för den som vill titta på dessa. 

Så ser systemet ut. Detta väcker många funderingar hos människor, och det finns många som tycker att andra gör fel utifrån att man inte förstår hur lagstiftningen på området ser ut. Vi möter en del frågor om detta när vi utbildar i arbetsmiljö, vilket är anledningen till detta blogginlägg. 

För dig som vill läsa mer om sjukskrivning och sjuklön

2021-01-30T11:47:25+01:002020-12-15|Arbetsmiljö|

Ansvar för arbetsmiljö

Vilket ansvar har anställda/ medarbetare/ arbetstagare på jobbet när det gäller arbetsmiljön?

Du har ett ansvar att medverka, delta, samverka och vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.

Du ska vara med och genomföra de åtgärder som arbetsgivaren tar fram i syfte att motverka ohälsa och olycksfall samt främja hälsa. Du ska följa föreskrifter, rutiner och instruktioner och använda de skydd som finns.

Du ska också vara uppmärksam och påpeka brister och risker som kan skapa ohälsa eller olycksfall. Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden så detta handlar alltså inte bara om fysiska och tekniska faktorer utan även om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Du har som du ser inte bara ansvar för dina arbetsuppgifter utan också för hur du bidrar till kollegor och chefer avseende samarbete, gemenskap och kultur på arbetsplatsen. Så har du, liksom varje individ, ett personligt ansvar hälsa och säkerhet. Alla ska medverka i arbetsmiljöarbetet.

Kunskap om din arbetsmiljö

För att kunna ta ditt ansvar har du rätt till information och kunskap om din arbetsmiljö. Du har exempelvis rätt att få veta hur arbetsmiljöpolicyn där du är ser ut, vilka forum för dialog som finns (ex. medarbetarsamtal och APT) samt vilka rutiner, instruktioner och föreskrifter som gäller. Du har också rätt att medverka (dock inte besluta) i utformningen av din egen arbetssituation samt i förändringar som rör ditt eget arbete.

För dig som vill veta mer exakt hur lagstiftningen uttrycker sig kommer här några exempel på utdrag:

Arbetsmiljölagen (AML)
2 kapitlet 1 § ”Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.”

3 kapitlet 1a § ”Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.”

3 kapitlet 3 § ”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet.”

3 kapitlet 4 § ”Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.” Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1, föreskrift 4 § ”Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.”

Kommentar i allmänna råden som hör till 4 §: ”Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare. (…) Det är viktigt att de enskilda arbetstagarna deltar i det dagliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Deras uppgifter är exempelvis att rapportera risker, att ge förslag på åtgärder och synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Det är också viktigt att de deltar när arbetsmiljöpolicyn och rutinerna tas fram.”

Om du har frågor kring detta så ställ dem gärna här eller inboxa/mejla till oss.

2021-01-30T11:50:55+01:002020-11-26|Arbetsmiljö|

Ett fordon ska ha en certifierad Entity in Charge of Maintenance (ECM)

Undantag finns från kravet på certifiering för fordon som uteslutande används i det egna företagets verksamhet. Det krävs dock alltid en utpekad underhållsansvarig part, en ECM.
 
Längre tillbaka var det i praktiken användaren som hade fordonet i trafik oavsett ägare, nu är det den som angivits som ECM i fordonsregistret som är fullt ansvarig oavsett användare.
 
Den som äger ett lok och hyr ut det måste vara certifierad ECM och svara för att fordonet hålls trafikdugligt inför användaren. ECM ansvarar för att leda, planera, utveckla och förbättra, besluta om genomförande av underhållet samt svara för om fordonet är trafikdugligt eller ej.
 
En verkstad kan vara en certifierad ECM utan att för den skull vara utpekad ECM för ett fordon. Att verkstaden är certifierad gör dem inte till ”underhållsansvariga” bara för att de är certifierade.
 
Fordonets utpekade ECM har ändå ansvaret för fordonet. Det är i första hand den som innehar fordonsgodkännandet som ska vara ECM, alltså fordonets ägare, den som svarar för registreringen i fordonsregistret.
 
Att verkstaden är certifierad ECM betyder att verkstadens kund, fordonets ECM, säkerställer sin övervakningsprocess enligt EU/1078/2012 artikel 3 punkt 1b: (enhet som ansvarar för underhåll) ska säkerställa att åtgärder för riskhantering som vidtagits av deras entreprenörer också övervakas enligt denna förordning. I detta syfte ska de tillämpa övervakningsprocessen enligt bilagan eller kräva att deras entreprenörer tillämpar denna process genom kontraktsmässiga överenskommelser.
 
En verkstad som är certifierad ECM har genom certifikatet ett intyg om ”åtgärder för riskhantering” enligt förordningen, att uppvisa för fordonets ECM. Om verkstaden inte är certifierad, behöver fordonets ECM kräva möjlighet att övervaka entreprenörens verksamhet genom ”kontraktsmässiga överenskommelser” i form av krav på och insyn i entreprenörens processer, där fordonets ECM måste fastställa eller korrigera så att de sker på det sätt EU/1078/2012 dikterar. Detta har gällt sedan införandet av EU/1078/2012.
 
Förordningen EU/2019/779 om underhållsansvarig enhet gäller för alla fordonstyper och gäller sedan den 16 juni 2020. Den ska vara fullt implementerad senast den 16 juni 2022.
2020-11-03T16:14:50+01:002020-11-03|Järnväg|

Checklista gällande truckar

Det händer tyvärr en hel del olyckor i samband med truckar på järnvägsområde.

Vet du om att det är du som arbetsgivare som är ansvarig för att dina medarbetare har tillräckliga och dokumenterade (ex. truckkort, kursintyg) kunskaper för att köra truck?
Här kan du läsa Arbetsmiljöverket checklista gällande truckar. Kolla igenom och bocka av.
Vi är järnvägskonsulter som utbildar i truck, lyft, travers och personskydd så känn dig varmt välkommen att höra av dig om du vill ha stöd på något sätt – i vad chef/ledare ska kunna och göra eller för kompetensutveckling av medarbetare.
2020-10-21T09:07:25+02:002020-10-21|Truck och lyft|
Till toppen