0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Om Malin Björnell

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Malin Björnell skapat 211 blogginlägg för.

Alla dessa möten – varför? vem? hur?

När vi är ute i organisationer av olika slag och frågar människor vad de helst skulle vilja komma till rätta med så svarar i princip alla: ”möten”. Det spelar ingen roll om vi talar med chefer och arbetsledare på olika nivåer i organisationen eller medarbetare i olika roller runt om i organisationen.

Ordning på mötesstrukturen?
Vad är det som gör att vi har så svårt att få ordning på våra mötesstrukturer? Analoga eller digitala, har vi bättre ordning på det ena än det andra? (Längst ner i inlägget finner du några tips för just digitala möten.)

Möten är samvaro. Att mötas. Att se varandra. Att vara tillsammans. I närvaro, i samma ämne, i samma ärende, i samma svårighet, i samma glädje. Möten är till för kommunikation – verbal eller ordlös. Det är hela poängen med möten.

Finns det en kommunikationsstrategi?
Möten är en del av vår kommunikation. När man arbetar med kommunikationsstrategi så gör man det i tre steg:

1. Strategiskt

? vem – behöver veta:
? vad – vilken information
? varför – av vilken anledning, vad är syftet med att få veta
? när – vilken är tidsaspekten och/eller ordningen i flödet
? hur – kommunikationssätt (vissa saker finns det lag på hur de ska kommuniceras)
? från vem – ansvar för kommunikationen och/eller lämplig att kommunicera

2. Socialt
Nästa steg rör samverkan mellan människor. På vilket sätt påverkar kommunikationen det sociala samspelet och på vilket sätt vill man att kommunikationen ska påverka? Nu väver man in den aspekten i det man kom fram till under första punkten.

3. Tekniskt
Först i det här skedet tar man ställning till vilka hjälpmedel som finns att tillgå, inte förr. Nu funderar man på om man ska nyttja hjälpmedel såsom telefon, e-post, teamsmöten, anslå på fysisk/digital anslagstavla eller skicka (ev. rekommenderat) brev till den det berör.

Utifrån den strategi man sedan har för kommunikationen på företaget, i arbetsgruppen, i fotbollslaget… (eller i familjen) så formulerar man policys och rutiner (vanor) kring hur man ska använda fysiska möten, digitala möten, e-post, intranät, sms, telefon…

När ska man ha möten?
Möten ska man ha om man:

  1. vill förmedla information som man tror kommer att väcka frågor.
  2. vill ha dialog kring någonting.
  3.  av olika anledningar särskilt behöver bygga eller upprätthålla en relation.
  4. vid de flesta ”svåra samtal” – exempelvis återkoppling av mer omfattande art, gränssättande samtal, omplaceringar och uppsägningar.

Möten är alltså till för att mötas – kommunicera, inte informera. Det är skillnad på information och på kommunikation. Information är enkelriktad medan kommunikation bygger på ett utbyte och en ömsesidighet.

Sådant som inte förväntas väcka frågor, kräver dialog etc. skapar man med fördel en annan vana kring än just möten, exempelvis mejlutskick eller anslag på fysisk/digital anslagstavla. (Så är det självklart viktigt att man förmedlar att alla som ändå har frågor eller förslag eller åsikter är välkomna att förmedla dem, och var/när man kan göra det.)

Olika typer av möten
Detta med att ha stående dagordningar och lista ekonomi, personal, produktion, utveckling etc. som punkter under varandra är otroligt vanligt. Tycker ni att det fungerar? Som jag skrev överst: de flesta tycker inte det. Varför gör man så då? Det är enkelt, vi är vana att göra så, det kräver minst ansträngning.

(Det där med att slippa anstränga oss, det gillar vår hjärna, som bekant, att spara energi – ifall att något hon skulle dyka upp så att vi behöver den till annat… Det är ett helt annat blogginlägg men värt att ändå nämna här. Vi får lov att anstränga oss om vi ska göra något bättre, det går liksom inte annars. Så vi får lov att göra ”override” på, koppla förbi, vår hjärna då och då: fatta ett beslut och ha självdisciplin nog att agera i enlighet med det.)

Jämför ett möte för att fatta beslut i en fråga med ett möte för att sporra och peppa varandra till nya innovativa idéer. Det är två helt olika attityder och energier som krävs. Två helt olika ingångar, två helt olika förberedelser. Vad gör man då? Man delar det på två olika möten. Eller flera, exempelvis problemlösningsmöte, motiverande möte, analysmöte, uppföljningsmöte…

Effektiva möten
Nu har vi beslut kring att möte ska äga rum och kring vad, vilken typ av möte. Effektiva möten är just möten med ett tydligt syfte, först då kan man planera resten rätt. Då behöver vi ta ställning till

  • Hur ofta vi ska mötas?
  • Hur länge ska vi mötas?
  • Vilka ska delta? *
  • Förhållningssätt/spelregler för mötet? (avbrott, tidsoptimister, pratkvarnar…)
  • Fysisk, vilken lokal, eller digitalt, vilken form?
  • Hur hanteras frånvaro från mötet? (missad kommunikation, respekt)
  • Hur hanteras agendan så att den blir meningsfull och vem sätter upp den?
  • Ska det föras protokoll eller anteckningar och i så fall av vem?
  • Hur bereds frågor?
  • Hur förmedlas material? (före om man ska läsa något)
  • Hur fattas beslut?
  • Hur följer vi upp?

* Angående vilka som ska delta vill jag slå ett slag för att människor deltar på delar av möten. Alla måste inte alltid veta allting om allting. Så ser väldigt sällan en kommunikationsstrategi ut.

Ofta deltar människor på möten

1) för att de ska informera eller lyssna eller föra dialog på en av punkterna på mötet eller

2) för att de är rädda för att missa något och därför bevakar mötet mer än deltar på det eller

3) någon annan anser att de borde delta på mötet och de tar inte själva ansvar för sina prioriteringar eller tror inte att de får prioritera bort ett möte. De tre exempel som jag hör och ser oftast. Det finns förstås andra skäl också.

Välj deltagare. Man kan ha representation där en person i en grupp deltar och mer informellt förmedlar till övriga efteråt. Man kan ha vissa deltagare på vissa punkter, så kommer de när det är dags för dem eller går när deras punkt är avklarad.

Ja, det sistnämnda betyder att man måste man träna på tidsbedömning och på att hålla tider, både på mötet och om man ska ansluta på delar av det. Det är också viktigt för effektiva möten, att börja och sluta i tid. Gärna sluta före utsatt tid om man klar.

Följ upp. Att ha möten där man fattar beslut, kommer överens om saker och ting, och sedan går vidare utan att följa upp hur det sedan blev är inte effektivt alls. Leder inte heller till förbättring och utveckling.

Fatta därför hellre ett beslut som alla sedan ser till att agera på och implementera än flera beslut som man inte mäktar med. (Jag hörde en gång att av alla beslut som fattas i en ledningsgrupp så är det endast 20% av dem som implementeras i organisationen. Sant? Jag vet faktiskt inte. Men om det är så, vad beror det på? Ja, organisationer är tyngre än grupper, och implementering – att gå från ord till handling och från det till en vana som fungerar – tar tid. Som sagt, bättre ett beslut som blir en god vana.)

Ett effektivt möte, slutligen, har mer kreativitet än prestige i sig. När det går prestige i frågor och samverkan så skapar det sällan de resultat som är bäst för organisationen som helhet.

Vill du ha några tips vid digitala möten? Här finns ett tidigare blogginlägg om just det.

2020-10-16T11:38:43+02:002020-10-16|Utbildning|

Effektiva arbetsdagar?

Två timmar. Så länge klarar var och en av oss i snitt att hålla koncentrationen på något. Sen behöver vi paus. Hjärnan orkar inte. Ändå kör vi på som om vi vore effektiva hela tiden… Vad behöver egentligen vår hjärna för att fungera optimalt? I det här inlägget berättar vi om en modell att reflektera kring: ”The Healthy Mind Platter”.

En tallriksmodell för hjärnans hälsa

År 2011 lanserades modellen ”The Healthy Mind Platter” skapad av Dr. Daniel J. Siegel och Dr. David Rock. USA hade just gjort om matpyramiden till tallriksmodellen gällande vilken kost som var bra för människors kroppar. Dr Siegel och Dr Rock ville göra en motsvarande tallriksmodell kring vad som var bra för människors hjärna, en neuropsykologisk tallriksmodell, då de upplevde att en annan pandemi spreds över världen: utmattning och utbrändhet. Det är bakgrunden till att de skapade modellen.

Tallriksmodellen för hjärnans välbefinnande ger oss sju ingredienser vi behöver få med i vår dagliga livsföring för att vår hjärna ska fungera så effektivt som möjligt. Sju ting vi ska fördela vår hjärnas uppmärksamhet på för ett välmående sinne.

  • Fokus – Fokus och koncentration på en uppgift/utmaning på ett målinriktat sätt. Då skapar hjärnan nya djupa kopplingar.
  • Lek – Spontanitet, lekfullhet och kreativitet samt att njuta av nya upplevelser. Skapar nya kontakter i hjärnan. (Leken är en central del även i Mihály Csíkszentmihályis forskning kring ”Flow”.)
  • Anknytning – Sociala band och att knyta an till andra människor- fysiskt eller digitalt – och ta oss tid att uppskatta den koppling i har till naturen och världen omkring oss. Det aktiverar och förstärker vi hjärnans relationella kretsar.
  • Fysisk rörelse – Att röra på våra kroppar, på det sätt som är medicinskt möjligt för oss. Stärker hjärnan på många olika sätt, bl.a. plasticiteten och utvecklingen av vår hjärna. Reducerar också stress.
  • Reflektionstid – Inre reflektion kring våra känslor och tankar, funderingar kring vår egen upplevelse av saker och ting, närvaro i nuet. Hjälper hjärnan att integrera information.
  • Avslappning – Att inte fokusera på någonting alls, att slappa och låta sinnet vandra och bara finnas. Hjälper hjärnan att ladda.
  • Sömn – Hjärnan behöver vila, sortera upplevelser och minnen, konsolidera lärande och återhämta sig. Det gör den under sömnen.

Foga in hjärnans hälsa i din arbetsdag

Hur kan man applicera detta på en arbetsdag? Det ser förstås olika ut beroende av om man arbetar platsoberoende eller inte, och vilken typ av arbete man har. Vi tar exemplet ”jobba hemma”:

  • Fokus – Jobba i block då du inte har möten och då du stänger av telefon och fokuserar på en uppgift.
  • Lek – Ta paus och gör något kul/kreativt en stund. Spela ett instrument, måla med vattenfärger, dansa, meka med något…
  • Anknytning – Upprätthåll sociala band exempelvis genom digitala fikastunder eller telefonincheckningar med kollegor.
  • Fysisk rörelse – Planera in något en stund varje dag. Promenadmöten med hörslinga i örat. Digitala gemensamma gympa-pass. Ta egen paus och gå ut i skogen eller yoga en stund.
  • Reflektionstid – Ge dig själv en stund varje dag då du funderar kring hur du upplevt din dag, vilka tankar du tänkt, vilka känslor du känt, och dina reflektioner kring det. Kanske avsluta dagen med en kvarts reflektion.
  • Avslappning – Släpp jobbet en stund och bara sitt och glo – på molnen ute, på trädet på andra sidan gatan, i taket inne…
  • Sömn – Ta en tupplur om 10 minuter efter lunchen, exempelvis.

Om varje dag kan innehålla detta, så hjälper du din hjärna att fungera optimalt. Om du arbetar platsoberoende, och har möjlighet att styra över hur du planerar dina dagar, så är det här något att ta med i din planering.

Du som är chef och ledare

Fundera över hur du kan bidra till detta. Hur öppen är du för möjligheten för dina medarbetare att skapa en arbetsdag som uppfyller detta? Det gäller inte bara de som arbetar platsoberoende utan även de som arbetar på bestämd plats såsom hemma, på kontoret, ute i fabriken eller på annan plats.

Nedan är en bild på Dr Siegels och Dr Rocks tallriksmodell.

 

Bilden finns på https://www.drdansiegel.com/resources/healthy_mind_platter/
Läs gärna mer där.

Här kan du höra Dr. Daniel J. Siegel själv berätta om ”The Healthy Mind Platter” på knappt 6 minuter:

Här kan du läsa en artikel i ”Psykology Today” där Dr David Rock berättar om modellen:

2020-10-01T18:32:02+02:002020-10-01|Arbetsmiljö|

Vill du bli en av oss? Vi söker järnvägskonsulter

Vill du vara med och bidra till järnvägsbranschens utveckling och framtid? Vill du lära ut och dela med dig av din egen kunskap och erfarenhet? Vill du skapa möjligheter och lösningar? Är du en person som vill mer? Är du redo att gå vidare i karriären och arbeta som konsult? Då är du kanske vår nya kollega!

Det här är vi

Vi är expertkonsulter som bistår järnvägsföretag i att förbättra och utveckla sin verksamhet med inriktning på kompetensutveckling och problemlösning av olika slag. Vi är ett litet företag som arbetar på ett öppet och delaktigt sätt med god gemenskap och vi samverkar med våra kunder för att finna och leverera deras bästa lösning. Vi får allt fler förfrågningar och uppdrag relaterade till utbildningar och utredningar, så vi behöver växa och bli fler.

Vår verksamhet består av två delar: experttjänster och undervisning.

Inom ramen för experttjänster erbjuder vi chefsstöd och ledningsstöd på olika sätt. Exempel: utredningar, organisationskartläggningar, kvalitetsuppföljningar, revisioner, analyser samt framtagning och revidering av dokumentation av olika slag. Det kan t.ex. handla om säkerhetsstyrningssystem, verksamhetsledning, systematiskt arbetsmiljöarbete eller uppdrag att utreda effekter av lagstiftning på olika områden och dess påverkan på organisation eller projekt. Det kan även vara framtagning av system såsom underhållsoptimering, lageroptimering och resursidentifiering. Detta område inkluderar även professionell coaching av chefer i roll och yrkesutövning.

Inom ramen för utbildningar erbjuder företaget exempelvis grund- och repetitions-utbildningar för trafikpersonal och verkstadspersonal, utbildning av växlingspersonal, kurser i truck, lyft, travers och personsäkerhet, arbetsmiljöutbildningar och ledarskapsutbildningar. Vi tar även fram kompetensförsörjningsprogram av olika slag. I detta verksamhetsområde ingår att utifrån manualer, rutiner och lagstiftning ta fram och dokumentera kursplaner inkl. analysera relevansen i dessa, framtagning av kursmaterial, prov och examinationer. Vi föreläser och utbildar även i exempelvis kommunikation, stresshantering och förändringsarbete.

Vårt mål är att bidra till att företag blir effektivare, säkrare, roligare och lönsammare. Vi brukar säga att ”vi finns här för dig som vill mer”. Vi reser och arbetar över hela Sverige, där kunderna är, där finns vi.

Är det här du?

Vi arbetar både med anställda och med underkonsulter och nu söker vi båda delarna. Vår personalidé lyder som följer:

Positiva, kompetenta och professionella människor med sakkunskap inom för oss relevanta områden. Individer som är lösningsinriktade, passionerade och som vill mer. Personer som tillsammans med oss vill skapa styrka för våra kunder, för företaget, för samhället och för sig själva. Människor som är modiga och beredda att överträffa egna och andras förväntningar.

Vi är just nu i behov av konsulter för utbildning inom fordonsunderhåll.

Vi söker dig som har erfarenhet av fordonsunderhåll, gärna både som tekniker och lärare/instruktör, och har god kännedom om järnvägsbranschen. Du bör ha dokumenterad yrkesmässig kunskap och samtidigt god pedagogisk förmåga.

Arbetet innebär att skapa nya utbildningar från grunden utifrån tekniska beskrivningar och styrande dokument, inkl. ta fram kursmaterial och genomföra utbildningar av olika slag hos kund på olika platser i Sverige. Det kan också bli aktuellt med uppdrag som innebär genomförande av tekniska utredningar, granskningar och bedömningar i projektform.

Några viktiga egenskaper är:

  • Social förmåga och förmåga att anpassa kommunikation och beteende
  • Integritet och objektivitet
  • Positiv, prestigelös och samverkande
  • Pålitlig, strukturerad och noggrann
  • Fokus på möjligheter, lösningar och framkomliga vägar
  • Kunna växla mellan detalj och helhet
  • Förmåga att agera självständigt, under eget ansvar, ta initiativ och samtidigt samverka med och vara en av oss i teamet

Följande är meriterande:

  • Erfarenhet av arbete som konsult eller företagande
  • Erfarenhet av arbete som lärare och/eller instruktör
  • Erfarenhet av arbete som chef och/eller arbetsledare

Var och en av oss utgår från vår egen bostad så du som söker kan bo var som helst i Sverige. Körkort är ett krav.

När du börjar hos oss kommer du att få en introduktion som både inkluderar våra arbetssätt och strukturer och en kurs i att utbilda andra inklusive vår hållning i pedagogik och lärande.

Hör av dig

Urval och intervjuer kommer att ske löpande under hösten. Vi ber dig skicka din ansökan via mejl till margareta.carlsson@www.solbergastation.se. Vi ber dig vidare att skriva ett personligt brev, antingen i mejlet eller som bilaga, samt bifoga ditt CV. Om du har frågor eller funderingar så skicka dem till samma mejladress så återkommer vi till dig.

Varmt välkommen!

2020-09-21T11:27:08+02:002020-09-21|Om oss på företaget|

Tips vid digitala möten

Nu har vi levt ett halvår med att människor i högre grad än tidigare arbetar hemma eller arbetar platsoberoende. Många har därför fått träna på digitala möten och spelregler vid digitala möten på ett sätt de inte gjort tidigare. Man kan tycka att det är sent att komma med tips då, men vi upplever att det fortfarande är många som brottas med digitala möten. Kanske för att många tänkte att det skulle vara en temporär grej, detta, ihop med Corona-situationen. Att man nu inser att helt oavsett pandemin så kommer detta med digitalisering och digitala möten att vara en del av den framtida vardagen. En ny, annorlunda vardag.

Jag brukar säga att det är skillnad på att datorisera och att digitalisera. Att jobba hemma på samma sätt som man skulle ha jobbat på kontoret – bara flyttat dator, skärm och pärmar och sedan sätta sig på hemmakontoret på samma tid/rutin som på det ordinarie kontoret – är att datorisera. Att arbeta hemifrån, och/eller att arbeta platsoberoende, och därmed också lägga upp arbetsdagen på ett annat handlar om digitalisering, om att anpassa sig till en ny verklighet. Att exempelvis arbeta i 3–4 block med längre raster emellan för att t.ex. ta en promenad eller mountainbike-tur i skogen i sol och dagsljus, åka på ett ärende resp. sätta sig och rita en stund. Att byta arbetssätt handlar om såväl ledarskap och självledarskap som tillit och kultur på arbetsplatsen, så det är ett annat blogginlägg. Viktigt att fundera över, dock, även apropå digitala möten.

Att bara flytta över mötena från fysiska forum till digitala forum är att datorisera. Hur hanterar man digitala möten på ett digitaliserat sätt? Hur har man olika typer av möten via tekniska hjälpmedel? Det finns mycket att fundera kring. Några ting tar vi upp här.

Några tips vid digitala möten

  • Sätt upp ”spelregler” kring era digitala möten. Förhållningssätt. Det behöver man göra på gemensamma fysiska arbetsplatser och det behöver man göra på delade digitala arbetsplatser. Hur ska vi samverka och samarbeta? Vilket ansvar tar var och en, för sig själv och för övriga, och vad förväntar vi oss av varandra? Hur ställer vi upp på varandra, ex. förmedlar behov av, ger och tar emot stöd? Hur mycket socialt snack ska vi ha på möten visavi mötestid?
  • Inled möten med ”varvet runt” eller annan typ av incheckning. När vi har fysiskt möten så gör vi så, vi småpratar och gör oss hemmastadda innan mötet börjar. Det behöver man göra även vid digitala möten. När vi känner samhörighet så höjs vårt oxytocin, vi känner oss mer ”vi” vilket gör oss mer mottagliga för samverkan, nya idéer etc. och sänker stressnivån. Småpratet, incheckningen, är alltså viktigt för att vi ska synka oss och utsöndra oxytocin. Det gäller även tillfälliga grupper av olika slag, inte bara i möten med våra ordinarie jobbarkompisar.
  • Stäng av mikrofonen när du inte pratar själv. Det tror jag att de allra flesta det senaste halvåret har tränat in nu.
  • Använd chatten för den som vill kommentera eller göra inspel, kanske bara för att förmedla ett tips utan att vilja avbryta den som just då talar.
  • Boka inte en timmes-möten på ren slentrian. Tar mötet 15 minuter? Boka det. Tar det 45 minuter? Boka det.
  • Se till att du har 10–15 minuter mellan dina digitala möten så att du kan gå på toa, fixa fika, göra någon yogaställning/ett par armhävningar/röra på dig på annat sätt.Om du har längre möten: lägg in 10–15 minuter paus under varje timme du har möte för människor att lämna datorn, se punkten ovan. (Slöseri med tid? Nej, för du får effektivare deltagare som också mår bättre.)Det kräver väldigt mycket av oss människor när vi sitter och tittar på varandras ansikte. Det gör vi aldrig i det fysiska livet, vare sig på möten eller i t.ex. klassrum (om vi nu undervisar digitalt). Vi vandrar med blicken, tittar ut genom fönstret, tittar på blocket där vi sitter och kluddar etc. När vi nu sitter framför datorn så sitter människor och tittar in i skärmen mest hela tiden – det orkar vår hjärna inte riktigt med. Ta pauser och lämna platsen.Uppmana gärna deltagarna att inte titta på skärmen hela tiden genom att säga att det är helt ok att rita samtidigt eller sitta snett emot datorn och titta på något annat för att vila blicken då och då.
  • Ha kameran på, rent generellt. Att stänga av kameran upplever många som obekvämt, för då vet man inte ens om personen i fråga är kvar där på andra sidan… och om det finns någon annan där som lyssnar… Ibland, i synnerhet om man är många och har lite svårt med anslutningen, så kan det dock vara av godo att stänga kameran och bara delta med ljud – var överens om det då.
  • Är det nödvändigt att ha möte framför datorn över huvud taget? Kan du ha ett telefonmöte i stället? Då kan du passa på att ha det med öronslingor och ta en promenad samtidigt. Eller sitta i solen ute eller ligga på soffan och ha möte.
  • Fika ihop. Möten handlar inte bara om att avhandla ärenden utan också, som jag skrev om ovan, att synka ihop oss för att bli ”vi” och för att vårt välmående behöver det. Så kanske ska ni ha en stående tid varje morgon eller någon gång under dagen då alla som kan och vill loggar in och fikar ihop. Behöver inte alls vara obligatoriskt – vissa människor har inte alls samma behov av detta som andra – men kanske vill man att alla deltar åtminstone en gång i veckan, för att upprätthålla gruppens gemenskap.
  • Gympa ihop. Friskvårdsinsats för de som vill. Man kan t.ex. leta upp en YouTube-video med ett pass på 15–20 minuter som man förmedlar till alla. Så bokar man en tid (förslagsvis morgon, så man kan logga ut och duscha sen, om man vill) och så kan alla som vill delta. (Toppen, tycker vissa. Usch och fy, tycker andra.)
  • Avsluta veckan ihop genom en gemensam utcheckning. På vårt företag arbetar vi alla som konsulter och reser runt i Sverige på olika insatser. Vi utgår dessutom hemifrån allesammans. Arbeta platsoberoende och digitaliserat är vårt arbete, helt sonika. Vi har varje vecka en stående teamsbokning och en överenskommelse kring att ”alla som kan ska delta”, inlogg via dator eller telefon, och så avrundar vi veckan ihop. (Den som står hos kund eller är ledig deltar – oftast – inte, men i övrigt är detta något vi prioriterar.)Vi går igenom läget privat/mänskligt/måendet hos var och en, vad som hänt i veckan, vad som förväntas hända nästa vecka, frågor och funderingar, vad vi är stolta och glada över denna vecka och annat som någon vill ta upp. Inte sällan pratar vi om hus och maskiner och naturen och övriga livet också. Sen säger vi hej till ”jobbfamiljen” och gör helg.

Avslutningsvis: dela era erfarenheter av digitala möten och digitala forum med varandra. Prata om vad ni tycker fungerar bra och mindre bra, prova något annat, utveckla. Lär tillsammans.

2020-09-09T09:19:50+02:002020-09-09|Arbetsmiljö|

YH Tågtekniker

Nu startar en ny omgång YH Tågtekniker och vi är med och utbildar igen!

Vi tycker det är väldigt roligt att bidra till återförsörjningen av tekniker till fordonsunderhållet i Sverige.

2020-09-07T22:23:21+02:002020-09-07|Utbildning|

Dags för personalträff!

Vi reflekterar över halvåret som gått och planerar inför en spännande höst. Efter ett någorlunda lugnt halvår är det nämligen full fart här hos oss.
Den här gången håller vi till i Enköping på Fagerudd.
2020-09-04T08:56:06+02:002020-09-04|Om oss på företaget|

Järnvägslagstiftning

”Järnvägslagstiftning” rymmer en massa lagar, direktiv, föreskrifter… Här är några av dem.

I botten Järnvägslagen (2004:519). Grundläggande krav på järnvägssystemet och ger Transportstyrelsen tillsynsuppdrag.

På det ca 80 EU-kommissionsbeslut, EU-förordningar (lagar) och EU-direktiv (riktlinjer som varje land stiftar egna lagar utifrån) – från utsläppsgränser för förbränningsmotorer ”i allmänhet” till direkt styrning i form av krav på järnvägstrafik.

EU/1158/2010-förordning med krav på säkerhetsstyrningssystem. Bra ”lathund” för att se vilka funktioner och uppgifter som måste finnas hos företaget. Ex. krav på hantering av information, kompetens, risker samt ansvarsfördelning, säkerhetspolicy, ständiga förbättringar… Transportstyrelsen övervakar med denna förordning som ”facit”. EU/1158/2010 ersätts av EU/2018/762 successivt fr.o.m. 16/6-20. Planering framåt? Utgå från EU/2018/762.

EU/402/2013 är en metod för riskbedömning och EU/1078/2012 är en metod för hur järnvägsföretag ska övervaka sitt system.

Så ger Transportstyrelsen ut föreskrifter, TSFS (Transportstyrelsens Författnings­samling) med nationella regler, t.ex. för hälsokontroll, utbildning av lokförare, säkerhetsrapportering, märkning av fordon och mycket annat.

2020-07-09T09:57:19+02:002020-08-06|Arbetsmiljö, Järnväg|

Järnvägens iterativa process

I EU-förordning 402/2013 finns krav på hur järnvägsföretag ska arbeta enligt ”gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning”.
Tekniskt, driftsmässigt och organisatoriskt inkl. mänskliga faktorer.

Riskhanteringsprocessen ska vara ”en iterativ process”, säger reglementet. Iterativ = upprepad, dvs. en process inom vilken man upprepar olika operationer, utvärderar, omarbetar till förbättrade versioner (iterationer) tills önskat resultat uppnåtts och allt fungerar som man vill.

Upprepning leder inte nödvändigtvis till utveckling, det handlar om att mellan upprepningarna utvärdera, förändra, förbättra.
Kärnan är lärande. För att få ett nytt, bättre, resultat behöver vi göra på nytt förbättrat sätt.

Kanske ska vi lägga till ett agilt tankesätt? En agil process har fokus på att människor skapar processen, på lättrörliga metoder, på fortlöpande anpassning utifrån feedback och utvärdering, på insatser som bygger på varandra och på ständigt lärande från de senaste. Använda hela sin kompetens och ansvarstagande hos var och en i det dagliga värvet.

Levande och lärande processer – i ledarskap, struktur, kultur… – är centrala om vi ska tänka på ett långsiktigt hållbart sätt och behöver vara en del av vårt dagliga sätt att verka.

Hur tränar vi oss i att tänka och agera så?

 

2022-04-11T19:07:04+02:002020-07-30|Arbetsmiljö, Effektivitet, Förändring, Järnväg, Personsäkerhet, Riskbedömning, Riskfaktorer, Riskhantering, Rutiner, Säkerhet, Säkerhetsstyrningssystem|

MTO – skapa skyddande barriärer

MTO står för människa, teknik och organisation och är ett bra sätt att tänka när man

1) utreder tillbud, ohälsa, olycksfall och 2) skapar handlingsplaner.

Nisse halkar i trappan. Lätt att vifta bort med att Nisse är en klant…

Tänk om det finns organisatoriska faktorer som gjorde att Nisse halkade i trappan.
Uppdraget att sanda? Tidspress? Mobbning så att Nisse sprang i flykt? Borde trappan varit avspärrad?

Tänk om det finns tekniska faktorer som påverkade.
Feldimensionerad trappa? Synförhållanden? Skorna, rätt personlig skyddsutrustning?

Tänk om det finns mänskliga faktorer som inte har med ”klantighet” att göra.
Stress? Hälsotillstånd? Platskännedom?

Vi behöver tittat på verksamhet ur olika perspektiv. Arbetsmiljölagstiftningen säger att vi ska arbeta i en viss ordning:

Först ska vi organisera verksamheten så att risker för olycksfall och ohälsa inte uppstår.

Om så inte är möjligt ska vi sträva efter tekniska och fysiska lösningar som skyddar oss.

Slutligen ska vi öka förmåga hos individen att hantera olika situationer.

Det finns många riskkällor. Målet är att reducera riskerna genom organisation, teknik och människa så att så få risker som möjligt leder till olycka/ohälsa. Bygga barriärer.

Saker händer, och faktiskt beror det ganska sällan på att någon bara ”är en klant”…

 

2020-07-09T09:53:18+02:002020-07-23|Arbetsmiljö, Järnväg|

Ergonomi

Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i helhetsperspektiv behandlar samspel människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.

Arbete med ergonomi är arbete med anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Fysiska, organisatoriska, mentala aspekter på arbetsmiljön. När man bedömer risker så tittar man på belastningars duration/hur länge, frekvens/hur ofta, och intensitet/hur mycket.

För en lokförare är ergonomi t.ex. anpassning av stolen i förarhytten, vibrationer, användarvänligheten i det IT-verktyg som används och huruvida man kliver upp i hytten med samma ben först och över tid kommer att snedbelasta sin kropp… För en fordonstekniker t.ex. arbetsställning, anpassade verktyg, hur vi beter oss när vi lyfter…

Belastningsergonomi = rörelseorganens belastning i arbetet. Arbetsmiljöverket har givit ut föreskriften ”Belastningsergonomi (AFS 2012:2, ändrad till 2019:8)”.
Läs där om arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt resp. handintensivt arbete och synförhållanden.

Bra ergonomi på jobbet kräver samspel mellan hur arbetsgivare organiserar verksamheten och vårt eget ansvar i hur vi agerar i olika situationer.

2020-07-09T09:51:20+02:002020-07-16|Arbetsmiljö, Ledarskap|
Till toppen