Ibland kan man undra…
Ibland kan man undra över saker och ting. Ibland kan man undra vad folk undrar över. Vad sysslar det här gänget med, egentligen?
Driftplatssignaturer på järnvägen
Järnvägen är nog landets förkortningstätaste bransch, möjligen tillsammans med militären. Med detta följer också att man ibland uttrycker sig i förkortningar i det interna ”fikonspråket”.
Värst är driftplatssignaturerna, ”stationsbeteckningar” för att säga det ur resenärsperspektiv.
Att man just här behövde använda förkortningar, och korta sådana, har med kommunikationen att göra, ty i början (fram till telefonens ankomst) administrerades den dagliga säkerheten på järnvägen med hjälp av telegrafen. De tidiga banorna var först ut med att få de korta signaturerna, därför betecknas än idag Göteborg med G och den andra ändpunkten på första banbiten från Göteborg med J, nämligen Jonsered. Alingsås är A, Malmö M, Nässjö N och Ystad Y. Detta har också fått till följd att Ö, som vore en naturlig förkortning för Örebro eller Östersund, istället betecknar Örtofta (nästan mitt i Skåne, med sockerbruk).
Stockholm är special, ty här fanns från början Södra station (upp mot området som kom att heta Södra Bantorget och senare Medborgarplatsen) och lite senare Norra station (som på den tiden låg vid Norra Bantorget, se bild, med nuvarande adressen Torsgatan 11). Hur skulle dessa stationer betecknas och förkortas? Jo, man gjorde så att Södra station blev Sst och Norra station Nst. Utläst blev det då Södra station Stockholm, respektive Norra station Stockholm. Och när sen sammanbindningsbanan öppnades 1871 och Centralen tillkom fick den förkortningen Cst enligt samma princip, Centralstationen Stockholm.
Och när vi järnvägare pratar internt blir det ibland ”jag måste in till Cst och vända”, även om jag kanske menar att jag ska gå eller ta bilen eller tunnelbanan dit.
Margareta Carlsson
Dagens kort-presentation: Möt Margareta Carlsson.
Ledning, ledarskap, organisation, arbetsmiljö och människan är hennes passion och hon går i gång på utveckling av människor, processer och organisationer. Hon arbetar med just management, ledarskaps- och arbetsmiljöutbildningar och coachar chefer i deras arbete både i vardag och förändring. Så när du kör fast på ett eller annat sätt, eller när du vill mer, så finns hon här för dig.
Ny hemsida
Under våren har vi omarbetat vår hemsida och kompletterat den med ytterligare information. Nu är den färdig så välkommen att titta runt.
Michael “Micke” Carlsson
Dagens kort-presentation: Möt Michael ”Micke” Carlsson.
Hans nyfikenhet stimuleras av synnerligen specialiserade arbetsuppgifter, detaljfokus i kombination med systemtänk. Det är därför inte så förvånande att han är skicklig på att plocka ner lagar och regler till hanterbara processer och begripliga handlingar som människor kan utföra. Framtagning av underlag till trafiktillstånd, organisationsanalyser, kvalitetsrevisioner och utredningar… här finns en som kan.
Effektivitet
Resurseffektivitet eller flödeseffektivitet?
Normalt när vi talar om effektivitet så avser vi resurseffektivitet. Fokus är på använda resurser (personal, ekonomi, teknik…) optimalt. Då organiserar vi t. ex. i avdelningar och varje avdelning ska optimeras på sitt område.
Ex. Nisse har ont i benet. Nisse besöker vårdcentralen. De hänvisar till röntgen. Nisse väntar på röntgentid. Röntgas. Inväntar återkoppling. Går till läkaren och får det. Han behöver opereras. Väntar på operationstid. Opereras.
Respektive avdelning – vårdcentral, röntgen, operation – är resurseffektiviserade, dvs. man ska se till att få ut så mycket som möjligt av dessa olika avdelningar. Ex 1: anställa personal med expertkompetens kring röntgen. Ex 2. använda röntgenmaskinen mesta möjliga så att den ekonomiska investeringen är försvarbar.
Om vi arbetar med lean så arbetar vi normalt med flödeseffektivitet. Flödeseffektivitet har processfokus och fokuserar på den ”enhet” som är central i processen. I exemplet ovan är det Nisse. I stället för att Nisse ”springer runt” så organiserar man en sjukvårdsenhet där både läkare, röntgen och operation är på plats. Nisse går dit och går snarare genom olika rum i ett flöde tills han landar i operation. Nisses väntetid är minimal, Nisse är i fokus i processen.
Dessa båda sätt att effektivisera är inte förenliga med varandra så man behöver fråga sig vad som blir mest effektivt i olika situationer; resurs eller flöde?
Kenneth Sörestedt
Dagens kort-presentation: Möt Kenneth Sörestedt.
Järnväg, organisation och arbetsmiljö lockar Kenneth, gärna i kombination. Växling och växlingslogistik, lager och lagerlogistik, olycksfallutredningar är några järnvägsområden Kenneth verkar inom. Utöver det så utbildar han även i truck, hjullastare, skylift, lyft, travers samt fallskydd – gärna med anknytning till arbetsmiljöaspekter. MTO – människa, teknik och organisation i samverkan, det är Kenneth bra på.
Stresstriangeln
Hur vi upplever press/stress varierar mycket människor emellan. Tre faktorer som påverkar oss alla är krav, kontroll och stöd. Upplevd stress beror på förhållandet mellan de krav som ställs på oss i arbetet, den kontroll vi upplever över vår arbetssituation och det stöd vi känner i arbetet.
Om en individ upplever att de krav som ställs (egna krav på sig själv och andras krav) är rimliga, man har koll på läget och vet vad man ska göra och känner att det finns stöd om man skulle behöva hjälp, så klarar individen generellt ganska mycket press.
Om man däremot upplever att kraven är för höga/orimliga, man har tappat greppet och vet inte vart man ska börja och det finns ingen som kan hjälpa heller… då är situationen ohållbar.
Vi brukar använda oss av en stresstriangel för dialog. Kring den kan man resonera om hur man upplever läget kring krav, kontroll och stöd i dialog med sig själv, kollegor eller chef-anställd. Det är en enkel modell att stämma av arbetsbelastning kring.
Ibland handlar det om att enas kring krav och kanske sänka ambitionsnivån. Ibland handlar det om att enas kring prioriteringar och vad som är viktigast att ta tag i just nu. Ibland handlar det om att avlasta på olika sätt – stöd kan vara allt från att bara finnas där och lyssna och vara någon att bolla med till att rent praktiskt ta över vissa uppgifter och hjälpa till.
Kan du ha nytta av den här modellen hos dig?
Carl “Calle” Olsson
Dagens kort-presentation: Möt Carl ”Calle” Olsson.
Teknik, IT och människa i kombination intresserar Calle och det märks, skulle vi som jobbar med honom säga. Han har en unik förmåga att ta in information om ett system eller ett komplett fordon för att i nästa steg förmedla tillbaka hur systemet fungerar i en utbildningssituation, på högsta tänkbara nivå. Komplicerat blir enkelt med honom.
Restriktioner
Under sommararen och inför hösten lättar pandemi-restriktionerna. Kan det månne innebära att vi åter kan komma ut och besöka er kunder på plats? Vissa saker går utmärkt att göra på distans men vissa saker – workshop eller praktiska moment på fordon – gör sig bättre fysiskt på plats.
Margareta gläder sig.
