Användning av arbetsutrustning

”Arbetsutrustning ska användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger.” 

Så säger lagtexten i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)”.

Vad är då ”arbetsutrustning”? Citat ur föreskriften:

”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

Vad är ”användning” då? Citat ur föreskriften:

”Aktivitet med arbetsutrustning, som start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.”

Det mesta vi gör med någonting vi använder på arbetet, alltså. Det finns ett regelverk för det, visste du det. Du finner det här:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-arbetsutrustning-afs-20064-foreskrifter/

Det handlar om oss själva. Om att vi alla har ett ansvar för att använda arbetsutrustning på ett säkert sätt. Så hur har just du koll på och använder din arbetsutrustning?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-05-10T14:51:39+02:002021-05-13|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Säkerhet|

Salutogena och patogena perspektiv

Vad fokuserar du på? Vad söker du efter?  

Vad fokuserar du på och söker du efter när de gäller arbetsmiljön? 

När vi lägger fokus på faktorer som ger upphov till och vidmakthåller hälsa, då anlägger vi ett salutogent perspektiv. Vi pratar om friskfaktorer och skyddsfaktorer. Vi söker efter faktorer som främjar hälsa och välmående både hos individen, i gruppen och i organisationen. Vi söker efter styrkor, goda exempel, framgångsrika händelser och skeenden som vi kan upprepa och skapa hållbara goda beteenden och lösningar. 

När vi lägger fokus på vad som framkallar sjukdom och ohälsa, då anlägger vi det patogena perspektivet. Vi pratar då om riskfaktorer. Så söker vi efter sådant som kan skada oss, som kan orsaka olycksfall eller göra oss sjuka. Det har traditionellt varit det perspektiv som gällt ute på våra arbetsplatser och utgör ofta en del av grunden. 

Arbetsmiljöarbete idag handlar om dem båda. Om att odla friskfaktorer och hantera riskfaktorerBåda faktorer kompletterar varandra. Det är i en säkerhetsbransch som vår oerhört viktigt att ha koll på riskerna och hantera dem. Lika viktigt är det att ha en ambition om något, vara på väg mot något, och det är där friskfaktorerna kommer in i bilden, att sträva efter. 

Vad fokuserar du eller ni på där du arbetar?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-05-10T14:34:14+02:002021-05-11|Arbetsmiljö|

Vad hände med Växlings-AFS:en?

Ibland när vi utbildar i arbetsmiljö så dyker frågan upp: ”Det fanns en så bra föreskrift som handlade om växling, var tog den vägen och var hittar man motsvarande reglemente numera?”

Förr fanns Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Växlingsarbete (AFS 1986:11)”. Den upphörde att gälla 1 september 2008 (”AFS 2008:12 Upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om växlingsarbete”). Detta som ett led i att minska antalet föreskrifter samt att reglerna var gamla och nya regler hade tillkommit genom åren.

Numera finns inte ett regelverk som ersätter den föreskriften utan man behöver läsa på flera olika ställen:

  • ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)” med krav på hur vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön
  • ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” som innefattar kraven på utformning av arbetsplatsen vid växlingsarbete. Denna föreskrift innefattar sedan 1 januari i år även skylar och signaler
  • ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” som innefattar kraven på den arbetsutrustning som används vid växlingsarbete, på underhåll av denna utrustning samt krav på skriftliga instruktioner
  • ”Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3)” med kraven på personlig skyddsutrustning
  • Krav på vagnar och fordon styrs av EU-förordningar.

Kanske kan detta vara till hjälp i att hitta vad som numera gäller?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-05-06T14:43:55+02:002021-05-06|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Säkerhet, Växling|

Arbetsmiljö och digitalisering

”Hur arbetstagare kommunicerar och interagerar digitalt och i det fysiska mötet på kontoret kan inte ses som separata företeelser. När anställda i stor utsträckning arbetar utanför kontoret och inte sedan tidigare har en väletablerad relation med kollegor kan de lätt hamna utanför den digitalt medierade kommunikationen.” 

Om du ska införa ett nytt digitalt hjälpmedel så behöver du identifiera möjliga positiva effekter och riskbedöma möjliga negativa effekter innan förändring. Samma sak om man ska distansarbeta med digitala hjälpmedel.  

Idag vill vi uppmuntra till läsning genom att förmedla modellen på bilden. Den visar på potentiella positiva (+) och negativa (-) konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön till följd av digitalisering.  

Just bristande socialt stöd lyfter vi, då flera studier visar på uppenbara risker för det. Liksom att arbete ”utom synhåll” för arbetsledaren kan osynliggöra arbetsinsatser vilket kan få negativa konsekvenser för kompetens- och karriärutveckling. Det gäller att skapa god social arbetsmiljö även om chefer, ledare och medarbetare befinner sig på olika platser fysiskt, och så är ofta fallet för oss järnvägsbranschen.  

Modellen är tagen ur kunskapssammanställningen ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak). Citatet ovan kommer ur samma rapport, ur sammanfattningen kring sociala relationer och ledarskap.  

I den finner du som är intresserad av ledarskap, arbetsmiljö och digitalisering en genomgång av forskning och studier på området och vad de visar på. Finns att läsa här:  

Myndigheten för arbetsmiljökunskap 

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-04-30T11:53:32+02:002021-04-29|Arbetsmiljö|

Är du intresserad av att söka stöd för arbetsmiljöutbildning?

Då Solberga station AB är godkända utbildningsanordnare för arbetsmiljöutbildning sprider vi å Afa Försäkrings vägnar denna information, för dig som vill söka stöd:

“Hej arbetsgivare!

Är du intresserad av att söka stöd för arbetsmiljöutbildning? Har du frågor kring vad stödet innebär? Nu erbjuder vi två tillfällen att chatta live med oss. Ställ de frågor du har och få svar direkt, det kan exempelvis handla om:

  • Vem kan söka stöd?
  • Hur gör vi när vi ska söka stöd?
  • Vilken typ av utbildning omfattas?
  • Vad ska vi tänka på när vi skickar in ansökan?
  • …och andra frågor som du har kring stöd för arbetsmiljöutbildning.

Du behöver inte anmäla dig och kan enkelt välja ett av de två datumen här nedanför och lägga in i din kalender. Passa på att ställa just dina frågor i vår chatt!

Tillfälle 1: 27 april klockan 10.00-11.00. Anslut här:
https://lnkd.in/emZPj86

Tillfälle 2: 5 maj klockan 10.00-11.00. Anslut här:
https://lnkd.in/eNfAJkd

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-04-26T08:26:31+02:002021-04-26|Arbetsmiljö|

Göra framgångsträd?

I vårt förra inlägg så skrev vi om Felträdsanalys, ett verktyg att använda när det inte går som man har tänkt sig. Framgångsträdsanalys är samma princip men i den söker man framgångsfaktorer när man gör handlingsplaner för att på det viset finna ”vägen till målet”.

Vi börjar i målet, vad är det vi vill ska fungera eller hur är det vi vill att det ska fungera. Sedan går vi nivå för nivå och söker efter framgångsfaktorer och styrkor som gör att det fungerar. Vi söker efter friskfaktorer, skulle man också kunna säga, för att använda en arbetsmiljöterm.

Framgångsträdet har ett mål och tar reda på vad som krävs för att uppnå målet. Det kan ge lite andra vinklar på utfallet och synen på svagaste länk i kedjan.

Nästa steg är att se vad som då behöver göras för att uppfylla de olika framgångsfaktorerna. Det kan handla om utbildning av personal, underhåll av maskiner eller tydliga handhavandeinstruktioner. Ofta är det flera olika faktorer som samverkar och om en av dem faller bort så faller hela systemet, så att ha systemtänk och samverkan är av godo.

Ju mer vi klarar att jobba proaktivt med framgångsfaktorer desto färre tillbud/olyckor behöver vi hantera. Håller du med oss om det?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-04-22T10:51:13+02:002021-04-22|Arbetsmiljö, Järnväg, Modeller, Riskfaktorer, Säkerhet|

Göra felträdsanalys?

Ett hjälpmedel vid riskhantering eller utredning av tillbud/olyckor är en s.k. felträdsanalys (FTA). På bilden ser du ett exempel på hur en FTA kan se ut, i en enkel form.

FTA utgår ifrån en för systemet oönskad händelse, ”topphändelsen”, som undersöks i sina möjliga orsaker. Topphändelsen beror på saker, mellanhändelser, som i sin tur beror på något annat, bashändelsen. Varje händelse och händelsenivå kan analyseras utifrån sannolikhet och frekvens för att se var risken för felfunktion är störst i systemet.

Topphändelsen, ”loket startar inte”, är utgångspunkt för analysen. Det kan finnas många andra orsaker än strömavtagaren, men i exemplet så gjordes den systemavgränsningen. Man kunde tagit med t.ex. huvudbrytaren som en ytterligare gren med sina mellan- och basorsaker. Det kan finnas fler orsaker till mellanhändelser (stark kyla, snötyngd, utlöst ADD…), exemplet tar inte med alla möjligheter. Den som gör analysen måste välja avgränsningar för det system som undersöks. Bashändelserna är grundläggande orsaker till topphändelsen som inte kan eller ska följas vidare med de avgränsningar som gjorts.

Avgränsningar är olika i ”Vad kan föraren göra själv om det krånglar?” i felsökningshandbok och ”Hur kan loket säkras funktionsmässigt?” på fordonstekniknivå.

Kan modellen vara användbar för dig?

I nästa inlägg skriver vi om Framgångsträd, en liknande princip men kring framgångsfaktorer.

Solberga Station järnvägskonsulter

Vad är arbetsmiljö?

Vi pratar om arbetsmiljön i en mängd olika sammanhang men vad är det egentligen? Idag förmedlar vi WHO:s definition av arbetsmiljö: 

Arbetsmiljö en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.  

Arbetets påverkan på oss som individer som kan få (och får) positiva eller negativa konsekvenser för vårt välbefinnande. Det handlar dock inte bara om oss som individer utan också om effekter på säkerhet, system och organisation.  

Arbetsmiljö är livet på jobbet, brukar vi säga hos oss. Hur resonerar ni hos er? 

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-04-16T15:09:05+02:002021-04-09|Arbetsmiljö|

Nödsituationer – vad är det?

EU-förordningen 2018/762 beskriver krav på hur nödsituationer ska hanteras. Personsäkerheten vid bangårdsarbete är ett fokusområde för Arbetsmiljöverkets inspektioner idag.

Beredskapsplan för järnvägsföretag

Såväl ett järnvägsföretag som en infrastrukturförvaltare behöver ha en beredskapsplan för hur man ska agera i en nödsituation. Man ska ha identifierat de olika slags nödsituationer som kan uppkomma, olika faror och möjliga olyckor. Man ska ha en rutin för hur man omhändertar situationen så att man kan återgå till ”normala driftförhållanden” igen.

I samband med att en nödsituation inträffar, behöver organisationen samla in underlag om händelsen så att den kan utvärderas och leda till slutsatser och åtgärder för att förhindra en upprepning. Det är en del i arbetet med ständiga förbättringar, som man också behöver bedriva.

Nödsituationer kan vara små eller stora händelser, det gemensamma är att de är ”oönskade händelser” som kräver en insats för återställning. En enkel urspårning i låg hastighet behöver inte vara något dramatiskt och behöver inte medföra några större konsekvenser, men det var ”oönskat” att det inträffade och det kunde ”ha gått värre” än vad det gjorde.

Därför behöver samma händelse förebyggas på något sätt för att förhindra en upprepning, och därför behöver man klarlägga orsaken till att den inträffade från början, så att man kan dra slutsatser om den.

Att agera på en inträffad händelse är nödvändigt, men det är en reaktiv handling. Det behöver finnas ett inslag av proaktivitet också. Det är nödvändigt att jobba med att analysera de risker verksamheten ger upphov till, och att kontinuerligt utsätta slutsatserna om riskerna för en omvärdering.

De nödlägesrutiner som finns behöver övas tillsammans med andra berörda parter, och på så vis testas att de fungerar som avsett. Stora olyckor händer tack och lov sällan, men just därför behöver rutinerna för sådana situationer testas regelbundet så att de fungerar om de skulle behövas.

Solberga station AB har erfarenhet av olyckshantering för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltning. Vi kan bland annat hjälpa till med att riskanalysera verksamheten, att ta fram rutiner för nödsituationer och skapa system för att upprätthålla beredskap, att utbilda de funktionärer som ska agera i sådana nödsituationer, att ta fram och genomföra övningar för att testa beredskapsplaner, att samla in fakta om och utreda orsakerna till inträffade händelser samt ge förslag till åtgärder.

Hör av dig till oss om ni behöver stöd i dessa frågor.

2021-03-23T20:56:55+01:002021-03-23|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|

Ständigt förbättrad säkerhet

”En trend inom säkerhetsområdet är större fokus på ledningssystem för säkerhet och säkerhetskultur. Bäst resultat erhålls när dessa system är integrerade i organisationens beslutsfattande.” 

 Citat ur kunskapssammanställningen ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak). 

 Engagemang från högsta ledningen, aktivt deltagande och engagerade anställda, utbildade och motiverade chefer och ledare samt ett ledningssystem som är relevant och anpassat efter organisationen. Det är faktorer man i analyser ser är framgångsfaktorer när det gäller säkerhet och säkerhetskultur. Det i sin tur betyder att samverkan mellan olika parter blir än viktigare. 

 Jämför ovanstående, som är analys kring ledarskap och arbetsmiljö, med järnvägslagstiftningen i EU-förordning 2018/762 gällande krav på säkerhetsstyrningssystem som säger att ”den högsta ledningen ska visa prov på ledarskap och åtaganden vad gäller utveckling, genomförande, upprätthållande och kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet” och därefter definierar ett antal punkter som ska följas. Organisationen ska också ”ska kunna uppvisa ett systematiskt tillvägagångssätt för att integrera mänskliga och organisatoriska faktorer inom säkerhetsstyrningssystemet”. 

 Säkerhet är centralt i vår bransch. Det är du och jag som är den mänskliga faktorn. Hur agerar och tränar vi för att ständigt bli allt bättre på säkerhet?

2021-03-25T15:35:15+01:002021-03-13|Arbetsmiljö|
Till toppen