Kollisioner i plankorsningar

Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.

 

Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.

 

Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:

Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:

 

  1. Vakt bevakar

Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.

 

  1. Stopp före

Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.

Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. 10 km/tim

Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. Vakt går före

Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.

 

Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.

 

Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.

 

Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.

 

Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.

 

Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.

 

En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.

 

Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.

 

 

Bild: Transportstyrelsen.

Kommun och industri med spår

Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:

– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.

Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:

  • hjälpa till med att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem för infrastruktur enligt de senaste lagkraven.
  • utföra internrevisioner som ett led i verksamhetens internövervakning.
  • leda och/eller delta med expertis i en riskhanteringsprocess vid förändringsarbete.
  • utforma operativa rutiner som TRI (trafiksäkerhetsinstruktion) eller andra delar av ett säkerhetsstyrningssystem eller andra redovisande dokument (som JNB, Järnvägsnätsbeskrivning) som behövs i verksamheten.
  • delta med expertis vid skyddsronder eller i andra sammanhang där arbetsmiljöpåverkan ingår (EU-förordning 2018/762 om säkerhetsstyrningssystem kräver att arbetsmiljöaspekter är integrerade i järnvägsförvaltningen).
  • hjälpa till med olycksutredningar eller att skapa nödlägesövningar för järnvägsolycka (som är ett lagkrav).
  • göra leverantörsgranskningar eller hjälpa till med att finna resurser för att upprätthålla en infrastruktur.
  • utbilda funktionärer som ska ha ansvarsroller i er förvaltning av ett spår eller ledningsgrupper som har beslutsrätten över trafiksäkerhetspåverkande åtgärder som budget eller investeringar. Att fastställa ett kompetenskrav för sådana roller är också ett krav i gällande EU-förordning.

 

Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots

2023-01-17T11:29:09+01:002023-01-17|Infrastruktur, Järnväg, Spår|

Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

Järnvägsord: växla eller rangera?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag är temat bangårdsarbete.

En ”bangård” är ett större område som huvudsakligen är till för att ställa upp fordon eller rangera fordon. Det finns ”godsbangårdar” som är rangerbangårdar eller växlingsbangårdar för godsvagnar. ”Personbangårdar” är bangårdsområde för växling och uppställning av fordon för persontrafik.

”Rangerbangårdar” kallar man särskilda bangårdar med stor kapacitet som finns på ställen med stora godsvolymer och/eller många tåg som ankommer/avgår.

Arbete på en bangård innefattar växling. ”Växling” kallas det när man flyttar om, sorterar och placerar fordon på en bangård. ”Ranger” är franska och betyder ”ordna”. Rangera/rangering innebär att man genomför växlingsinsatser på ett område.

Det finns också det som kallas ”kombiterminaler”, vilket är ett samlingsbegrepp för en plats där man lastar om mellan olika transportslag, till exempel från lastbilsflak eller container till järnväg, eller vice versa.

 

 

Bild: Pixabay/holzijue.

 

2022-11-22T11:20:37+01:002022-11-22|Infrastruktur, Järnväg, Rangering, Växling|

Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

2022-10-31T15:01:23+01:002022-11-03|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana|

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Vi kan stötta företag, inte berg

Järnvägen mellan Göteborg och Borås byggdes på 1890-talet. Terrängen är på många ställen väldigt kuperad, det gör att banan har många kurvor och flera tunnlar. Sträckan längs sjön Gröen mellan Mölnlycke och Landvetter är inget undantag, för att få en bättre linjeföring rätade man redan på 1910-talet vissa kurvor, i samband med detta tillkom några tunnlar.  Vid en av dessa tunnlar behövde berget stöttas, detta gjorde man på ett okonventionellt sätt med en betongkonstruktion som gick över spåret. När bilderna togs var banan avstängd för spårbyte, här ser vi de nya rälerna utlagda på utsidan.

Efter spårbytet fick banan helsvetsad räls på betongslipers, i samband med detta togs stöttan bort och berget förstärktes med en annan metod.

/ Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1990-08-01

 

2022-09-09T12:01:22+02:002022-09-20|Historia, Infrastruktur, Järnväg, Riskhantering, Säkerhet, Spår|

ERTMS och ETCS

”Hur kommer det sig att vissa pratar om den nya järnvägstekniken som ERTMS och vissa som ETCS?
Vi frågar vår konsult Carl Olsson och han svarar:

– ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är en gemensam EU-standard som är tänkt att underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik inom EU. Målet är att alla järnvägar inom EU/EES ska anpassas till ERTMS, som är det övergripande namnet på hela systemet.

– ETCS står för European Train Control System och består av två delar: den ena är den markutrustning som finns i spåren och den andra är den ombordutrustning som finns på loken. Dessa två delar ska kommunicera med varandra och det gör de genom GSM-R (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation (Railways).

– Så när man talar om hela systemet så talar man om ERTMS men om man t. ex. talar med tekniker på spår eller fordon så arbetar de med ETCS, skulle man kunna säga.”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Didgeman.

Kommande lagändring på järnvägsområdet

Från och med den 1 juni 2022 sker en förändring med Järnvägslagen, som i stället blir fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. Detta är del i ”det fjärde järnvägspaketet” som, mycket försenat på grund av pandemin, nu slutgiltigt kommer på plats.

Det främsta skälet till lagändringarna uppges vara att anpassa svenska lagar bättre till hur EU-direktiven är utformade. Vissa nyheter och innehållsmässiga ändringar kan dock förväntas men i begränsad omfattning. I regeringens proposition 2021/22:83 lyfts följande ändringar särskilt fram som exempel:

  • Kraven för att säkerställa infrastrukturförvaltares oberoende utökas både generellt och i s.k. vertikalt integrerade företag, dvs. organisations– och bolagsstrukturer som innefattar både förvaltning av infrastruktur och utövande av trafik
  • Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) ges en utökad roll genom att järnvägsbyrån ska pröva och utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg
  • Kraven på EG-kontroll utökas genom att det, vid sidan av nuvarande anmälda organs kontroll av överensstämmelse med EU-harmoniserade regler, införs krav på att utsedda organ ska utföra kontroll av överensstämmelse i förhållande till nationella regler
  • Bestämmelser om säkerhetsstyrningssystem och riskkontrollåtgärder utökas
  • De flesta straffbestämmelser ersätts av sanktionsavgifter.

Propositionen om fjärde järnvägspaketet, med bland annat förslagen till de nya lagarnas innehåll finns att läsa >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/VBlock

Tågtekniker framöver

Hur kan en framtida eftergymnasial tågteknikerutbildning se ut för att stärka kompetensförsörjningen till tågdepåerna? Detta beskrivs i rapport från Nordic Infracenters samarbetsprojekt kring tågteknikerutbildning i vilken Solberga station AB varit delaktig. Läs mer >> här

Nordic Infracenter, ett samarbetsorgan inom järnvägsbranschen, har haft fler andra utredningar i gång. Den 18 mars genomförde man därför en s.k. resultatkonferens där man bland annat kunde lyssna till information om AR i järnvägsappar, 3D-printing av reservdelar, digitala LIA-handböcker och samverkan mellan forskning och företag. Läs mer >> här

Resultatkonferensen streamades så om du vill se enskilda inslag (som är ca 10–20 minuter vardera) så finner du dem >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Kenneth Sörestedt

Till toppen