Fira framgångar

Vi har alla behov av att få känna att vi är meningsfulla för någon och något. Vi har alla behov av att få känna att vi lyckas med saker och ting. Vi har alla behov av att då och då få känna ”där satt den”.

Det är poängen med att sätta upp mål och att se till att stora mål är nedbrutna i små mål så att man faktiskt kan ”gå i mål”. Det kan vara mål både kring hur man vill vara (beteende, kultur) och hur man vill göra (handlingar, aktiviteter, verksamhet).

Så när vi är och gör som vi vill och har tänkt – fira framgång! I stort och i smått. Klappa varandra på axeln, ge varandra återkoppling, fika eller gör något annat som får de som berörs att känna att man varit/gjort något bra.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

2022-05-06T10:23:32+02:002022-05-19|Arbetsmiljö, Kommunikation, Kultur, Ledarskap, Mål, Människan|

Från grupp till team?

Det är lätt att skapa en grupp, det kan man göra genom att samla ett antal personer och organisera dem under ett gemensamt paraply. En grupp är ett mindre antal människor som gått samman för att lösa en uppgift. Där har vi en grupp – men inte ett team.

Ett team kan man inte sätta ihop och ett team ”blir” inte – ett team uppstår när individer på olika sätt själva arbetar ihop sig till ett team. Ett team växer fram över tid. Ett team är en grupp som själva i tillit, respekt och öppenhet har arbetat med sina relationer och sina prestationer, med syfte och mål, med förhållningssätt och spelregler, på ett sådant sätt att de har arbetat sig samman till ett team. Ett team arbetar i positiva processer tillsammans för att utveckla såväl sig själva och gruppen som verksamheten och resultaten.

Arbete i team blir ett allt vanligare sätt att organisera verksamhet på. Förmåga att arbeta i team med andra blir en allt viktigare kompetens att utveckla som medarbetare. Hur ser man på grupper och team i din organisation? Hur är du själv som medlem i ett team?

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Har du hört talas om konfirmationsbias?

Konfirmationsbias (bekräftelsebias) är en s.k. kognitiv bias och är den tendens vi människor har att vara selektiva i vår uppmärksamhet, medvetet eller omedvetet, så att vi bara tar in sådan information som bekräftar vår egen övertygelse. Så cementeras uppfattningar vi redan har.

Se bilden. Tänk dig att du står och gör något. Nisse kommer in, ställer sig bredvid dig och gör samma sak.

Exempel 1: Du tycker inte om Nisse, han lägger sig i saker och ting, det är din åsikt om Nisse. Nu kommer du att uppleva Nisse utifrån den åsikten. Mer eller mindre omedvetet tolkar du det Nisse gör negativt (”typiskt Nisse att lägga sig i”). Du tycker dig ha fått bevis för att Nisse är precis så dum som du tycker.

Exempel 2: Du gillar Nisse, tycker att han är rar och hjälpsam. Nisse agerar på samma sätt som i exempel 1. Du upplever Nisse utifrån den åsikt du har om honom och tolkar det han gör positivt (”snällt av Nisse att hjälpa mig”. Du tycker dig ha fått bevis för att Nisse är precis så snäll som du tycker.

Vi lever alla med konfirmationsbias men det skapar en del problem för oss, när vi tror att andra människor ÄR på det sätt vi UPPLEVER dem.

Jämför det du läser på t.ex. sociala medier när olika läger har åsikter i olika frågor. Finns dialog med ömsesidigt lärande? Eller är det debatt där alla blir än mer övertygade om sin egen sanning?

Hur förhåller du dig själv till dina egna tolkningar, sanningar och övertygelser? Har du provat att gå in på jobbet, i familjen, i andra relationer och titta på människor som om det var första gången du träffade dem? Gör det. Öva dig i att byta perspektiv, se saker med fräscha ögon. Det tjänar både du och världen på.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bilden är skapad av Margareta Carlsson

Hoppa ur en stund om du ska framåt

Hur har du det med ekorrhjulet? Det där som vi ibland springer runt i på gammal vana, gör som vi brukar göra, får de resultat vi brukar få. Om du vill framåt så behöver du hoppa av hjulet ibland – stiga åt sidan, reflektera kring vart du är på väg och om det är dit du vill.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Vad driver dig?

Vår Margareta Carlsson är certifierad på analyser och genomgångar av verktyget ”Motivator”. Berätta, vad är det för något?

– Motivator är en drivkraftsanalys som visar på vad det är som driver olika individer och hur dessa olika drivkrafter påverkar varandra. Det är ett värderingsindex som baseras på forskning utförd av Dr Eduard Spranger och Gordon Allport kring vad som motiverar en individ. Motivator mäter sju motivationsdimensioner. Ingen drivkraft står för sig själv, de interagerar alla med varandra på olika sätt.

Varför behöver man reflektera kring drivkrafter?

– Världen bygger på relationer – i familjen, i arbetslivet, i samhället. Människor med hög självmedvetenhet och självinsikt bygger och upprätthåller i högre grad goda relationer med andra. Att odla personlig mognad inkluderar att lära känna sig själv och dra slutsatser av den kunskapen. Om jag förstår vad som driver mig så kan jag i högre grad idka självledarskap och det i sin tur ger mig större chans att lyckas med det jag vill lyckas med i livet, i stort och smått. Om jag förstår vad som inte driver mig så kan jag också förstå vad som dränerar min energi och begränsar mitt engagemang och min effektivitet. Det är ett verktyg för personlig utveckling.

Kan man använda verktyget i grupp?

– Inom Motivator så kan man, om man vill, även kombinera individers profiler så att en grupps samlade drivkrafter beskrivs på ett tydligt och klargörande sätt. Det ökar förståelsen inom gruppen/teamet, medlemmarna emellan, och det visar också på varför vissa ting ter sig lättare för en grupp, engagerar dem mer, än andra. Det kan hjälpa gruppen framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Viktigt med återhämtning

”Jäkta inte, sitt min vän. Missad vila får du ej igen.”

Det finns en skylt med den lydelsen som florerar på sociala medier. Vad är det som lockar så med den? Kanske att vi faktiskt är ganska dåliga på att vila.

Det viktiga är inte att sluta stressa, för vi är byggda för att kunna tagga till och klara stress. Det viktiga är att också återhämta, hämta oss åter, komma i kapp oss själva, varva ner och ladda batterierna igen. Det är som Tomas Sjödin skrivit i sin bok ”Det händer när du vilar”:

”Även själen behöver gå i morgonrock och tofflor och dra benen efter sig ibland.”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Ledningssystem – vad och varför?

Då och då får vi frågor kring detta med ledningssystem. Vad är det egentligen och ”måste man ha det”? I synnerhet mindre företag har funderingar kring detta.

Ett ledningssystem är en beskrivning av hur en organisation organiserar och styr sin verksamhet så att rätt sak görs på rätt sätt och vid rätt tillfälle. I ledningssystemet ska organisationens policy, mål, processer, flöden och rutiner samt ansvar och befogenheter finnas med. Alltså: vem gör vad, när, hur och av vilken anledning?

Ledningssystemet ska fungera som ledningens stöd och verktyg för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra organisationens arbete samt säkra att verksamheten drivs på ett lagenligt sätt. Ledningssystemet ska vidare fungera som ett stöd för såväl ledning som anställda i det dagliga arbetet.

Syftet är att bidra till att verksamheten bedrivs på ett lagenligt sätt och når uppsatta mål. Målet med själva ledningssystemet är att det ska underlätta ett systematiskt, långsiktigt, hållbart och målmedvetet arbetssätt. Det handlar om att ha ordning och reda och principer att hålla sig i, så att alla i organisationen vet vart man ska och hur man ska ta sig dit.

Det finns flera olika områden som behöver ett ledningssystem, exempelvis systematiskt arbetsmiljöarbete, kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetensförsörjning, hållbarhet och data-/informationssäkerhet. När det gäller dessa områden så finns en mängd lagkrav som i sin tur ställer krav på att det finns ledningssystem. Det är inte så stora skillnader mellan hur man systematiserar olika områden så att samordna dem i ett ledningssystem, ett integrerat verksamhetssystem, är av godo. Det gör det enklare att styra och följa upp verksamheten på ett effektivt sätt och det minskar risken för dubbelarbete och motstridiga mål.

Exempel på olika delar i ett ledningssystem:

I järnvägsbranschen talar vi om SMS, Safety Management System, som på svenska heter säkerhetsstyrningssystem. Det utgör grunden i att få trafiktillstånd från Transportstyrelsen och är grundläggande i varje järnvägsföretag. Det har vi skrivit ett särskilt blogginlägg om, se här: https://www.solbergastation.se/sakerhetsstyrningssystem/

I ledningssystemet för verksamheten ska kvalitetsledning finnas med som tydliggör utvecklingsarbetet i verksamheten. Ett kvalitetsledningssystem har som syfte är att säkerställa och öka verksamhetens nytta för kunder och andra intressenter. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska synliggöra förbättringsarbetet i verksamheten; vem eller vilka som gör vad, när, hur och i vilket syfte. Där ska framgå roller, befogenheter och rutiner kring ledning, styrning och utveckling kopplat till områden såsom inköp, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, hållbarhet och data- och informationssäkerhet. Tydliga regler, ansvar, rutiner och strukturer för planering, dokumentering, utvärdering och utveckling fortlöpande. Fyra frågor är viktiga att ställa sig i kvalitetsarbetet: 1) Vart är vi? 2) Vart ska vi? 3) Hur tar vi oss dit? 4) Hur blev det när vi kom dit vi tänkt?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM, AFS 2001:1) är ett ledningssystem, vilket framgår av föreskriftens inledande paragrafer. Syftet med SAM är att säkra arbetsmiljöarbetet. I det ingår att integrera de lagar och föreskrifter som verksamheten i övrigt omfattas av på arbetsmiljöområdet.

Syftet med ett miljöledningssystem är att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöbalken 1998:808 utgör grunden för kravbilden.

Att som företag förhålla sig till Agenda 2030 och hållbarhetsarbete är något som också kräver systematik, så att de ekologiskt, ekonomiskt och sociala aspekterna vävs in i alla övriga områden och företaget ärligt kan visa både på sin positiva och sin negativa inverkan på dessa områden och hur man arbetar med detta.

Ledningssystem kring inköp handlar om att säkra att alla medarbetare i organisationen agerar på ett sätt som gör att långsiktiga mål uppnås genom kostnadseffektivitet och en god ekonomi. Ekonomihantering kan man då också formulera i sitt ledningssystem hur den ska se ut.

Ett ledningssystem för data- och informationssäkerhet säkrar att man lever upp de krav som ställs i Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation, EU 2016/679) samt att man skyddar sin egen materiella och immateriella egendom från intrång. Detta sitter till viss del ihop med hur man skapar sina IT-lösningar.

Det hör till viss del samman med den kommunikationsstrategi företaget väljer att ha, internt och externt, för hur kommunikation och PR ska hanteras. Den sitter ihop med såväl värdegrunden som varumärkesarbetet.

Systematik kring kompetensförsörjning handlar om företagets möjligheter att klara arbetet idag men också om att förbereda sig för kommande arbetsuppgifter och arbetssituationer. Här brukar man prata om ARUBA – attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal, alltså hela området som berör medarbetarna i organisationen.

Så finns en del andra lagkrav som företaget ska leva upp till, exempelvis elsäkerhet, brandskydd, trafikpolicy och policy och plan för aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Slutligen är det av godo att i sitt ledningssystem formulera hur facklig samverkan ska gå till, vare sig man har anslutit sig till ett kollektivavtal eller inte.

Så finns det många olika sätt att ta fram sitt ledningssystem på. Om du vill ha bollplank kring detta så är du alltid välkommen att höra av dig.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Margareta tror på god arbetsmiljö

Det här är vår konsult Margareta Carlsson. Hon coachar, utbildar, utreder och såväl utmanar som stöttar chefer och ledare avseende chef- och ledarskap, organisationsutveckling och arbetsmiljö.

Om man vill att vi alla ska prestera vårt allra bästa – vilket vi ska, när vi är på jobbet – så behöver vi alla tillsammans (inte bara chefer och ledare) bidra till att skapa en bra arbetsmiljö som främjar goda prestationer. Goda prestationer i sin tur förutsätter också att man trivs och utvecklas på jobbet. Så att sträva efter att bygga och leda utifrån friskfaktorer och ha strategier för riskfaktorerna är vägen framåt, för allas vårt bästa.

Den mänskliga faktorn är viktig. Dessutom ska man ha koll på de lagkrav som finns på området – både i järnvägslagstiftningen och i arbetsmiljölagstiftningen – för det kan också bli ekonomiskt kännbart om man missar eller gör fel på vägen. Det är som en kund berättade för Margareta härom veckan om ett visst område i lagtexten: ”Hela kostnaden för utbildningen du höll hos oss har vi tjänat in, för ett näraliggande företag fick inspektion och hade inte koll på detta och de fick en kostnad som med råge översteg det vi betalade för utbildningen, som gjorde att vi rättade till och nu har allt i ordning. Så nu kan vi få inspektion utan att oroa oss.”

Att bistå i arbetsmiljöarbetet brinner Margareta för. På fotot är hon ute hos kund för utbildning bland annat i riskbedömningar, generella och vid förändring.

Solberga Station järnvägskonsulter

2022-02-28T15:55:43+01:002022-03-01|Arbetsmiljö, Ledarskap, Riskfaktorer, Utbildning|

Vistelse i spår

– Varför ska man gå en ”Vistelse i spår-kurs” om man t. ex. ska städa, tvätta eller stripa tåg och inte ska ut och köra med dem?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Det handlar i grund och botten om att järnvägen är en farlig plats om man inte är medveten om riskerna och har strategier för hur man ska undvika dem eller kompensera för dem. ”Vistelse i spår” är en vanlig benämning på en utbildning som leder till kännedom om faror med högspänning och risken för att bli påkörd av ett tåg så att man förstår faran och får strategier för att upptäcka och undgå den. Att ”vistas i spår” är inte samma sak som att utföra ett visst arbete i spårområde, kompletterande utbildning om risker och skydd emot olyckor kan behövas för en särskild arbetsuppgift. ”Vistelse i spår” täcker de risker man behöver känna till för att kunna ta sig till fots till eller från en viss plats i ett spårområde. Det är den mest grundläggande utbildningsnivån i järnvägssystemet som ”alla” behöver ha om de ska beträda ett spårområde. Från chefen som vill gå ut och bara tala med sin personal lite snabbt, till den som har ett arbete som innebär att man hela tiden befinner sig i spårområdet.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/holzijue

2021-12-06T15:26:21+01:002021-12-09|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Säkerhet, Spår|
Till toppen