0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Säkra beteenden

Jobbar du på ett ur olika perspektiv säkert sätt? För oss i järnvägsbranschen är säkerheten central – men genomsyrar den oss både externt och internt?

När man pratar om säkerhet så handlar det oftast om fysik och teknik. Säkra beteenden innefattar detta men också organisatoriska och sociala faktorer, och då pratar vi oftast om trygghet. De sitter ihop de där två, säkerhet och trygghet. Enkelt skulle man kunna säga att vi vill vara säkra så att vi inte får en nedfallande travers i huvudet och vi vill vara trygga så att vi inte får en kniv i ryggen av någon.

När man pratar om säkerhet så är säkerhetsmedvetenhet hos de som berörs viktigt och ett begrepp som används är säkerhetsmognad. För att exemplifiera säkerhetsmognad så beskriver vi i dag den s.k. Bradley-kurvan (The DuPont Bradley Curve).

Se bilden. Vertikalt är olycksfallsfrekvens, dvs. antalet olyckor som sker i organisationen. Horisontellt är relativ kulturell styrka, dvs. säkerhetsmognaden i kulturen i organisationen. Ju lägre mognad, desto fler olyckor – ju högre mognad, desto färre olyckor.

”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:

  • Reaktiv – Människor går till jobbet och kör på, man går på instinkt och reagerar, tar inte ansvar och tänker ”olyckor händer”, även om det innebär en viss oro. När något händer så lär man sig relativt lite av det utan går vidare, säkerheten ligger liksom utanför en själv.
  • Beroende – Människor ser på säkerhet som regler man måste följa, regler som någon annan satt upp – så när ”någon annan” inte är i närheten så följer man dem kanske inte heller… Olycksfrekvensen minskar men ansvaret är chefens eller någon annans snarare än ens eget.
  • Oberoende – Människor tar ansvar och tänker att de själva kan göra skillnad med sina handlingar. Fokus är på att skydda sig själv. Olycksfrekvensen minskar ytterligare.
  • Ömsesidigt beroende – Arbetsgruppen och alla människor i den känner gemensamt ägande och ansvar för säkerhetskulturen. Fokus på att tillsammans bry sig om och skydda både sig själva och varandra och andra. De tänker att det är möjligt att undvika skador om alla bara drar sitt strå till ”säkerhets-stacken”.

Man kan ha hög säkerhetsmedvetenhet men ändå vara en risk och inte jobba säkert i tre olika situationen: man är trött, man är stressad och/eller man är hemmablind. Det ska man ha med sig, ingen av oss är ofelbar. Vi behöver hjälpas åt om vi ska jobba säkert.

Därför skickar vi här med sju frågor att ställa sig inom gruppen/teamet:

  • Var är vi i vår grupp när det gäller säkerhetsmognad och säkerhetskultur?
  • Hur är vår attityd gällande säkerhet, säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende – är det t.ex. tufft att jobba säkert eller tufft att ta lite risker en gång ibland?
  • Vad är positiva beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra positiv återkoppling när någon gör något som är bra för säkerheten?
  • Vad är negativa beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra konstruktiv kritik när någon gör något mindre bra och hjälper varandra att bli allt säkrare både som individer och som team?
  • Vad mer kan vi göra för att tillsammans hjälpas åt kring säkra beteenden och främja en god säkerhetskultur?

 

 

 

 

Bilden skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”The stages of the DuPont Bradley Curve”.

 

 

2022-09-19T14:37:53+02:002022-09-22|Arbetsmiljö, Kultur, Lärande, Personsäkerhet, Riskfaktorer, Säkerhet, Team|

Vistelse i spår för alla? 

Som ni tidigare sett i våra nyhetsbrev och sociala medier så har vi under våren anställt en ny administratör hos oss. Vi tycker att det är viktigt att alla förstår grunderna i järnvägsverksamhet, oavsett i vilken roll man är anställd hos oss. Så tidigare i våras hade vi den teoretiska delen av kursen Vistelse i spår och nu i juli den praktiska delen av kursen inkl. rundvandring på banområde. Vi har förstås inte fotograferat området eller trafiken men en bild på en fin fastighet tog vi med oss ändå. Så får den som vill fundera på var vi uppehöll oss. 

 

 

 

Foto: Solberga station AB 

 

2022-08-12T10:12:21+02:002022-08-12|Arbetsmiljö, Järnväg, Lärande, Om oss på företaget, Personsäkerhet, Riskhantering, Säkerhet, Utbildning|

Man ska inte vistas på spårområde, så enkelt är det

Skälen till detta är flera, främst för att en lokförare inte kan förväntas se personer i spåret i tillräckligt god tid för att stanna innan personer (som inte ska vara där) blir påkörda.

Men det finns fler aspekter, arbetsmiljö exempelvis.

En lokförare lever alltid med den ständiga risken att bli ”ofrivillig bödel” och att köra på människor i jobbet, antingen suicidala personer eller personer som ”bara ska” ta en genväg. Eller barn som tycker det är spännande att vara på spåret.

Ytterligare en risk är personer som går över spåret på en järnvägsövergång (helt OK), men döva för omvärlden (inte OK) på grund av hörlurar eller telefon, och därför inte har uppmärksamheten i sidled, vilket är ett krav på övergången.

Här ser vi ett äldre anslag från Kunglig Majestät, i Konungens (Oscar den förste) frånvaro undertecknat av landets civilminister. Således, även i järnvägens barndom kunde det vara en dyrköpt erfarenhet att vistas på spår där man inte hade att göra.

Idag är detta reglerat i järnvägslagen 9 kap § 1 och 10 kap § 4 och kan ge böter på 3 000 kronor.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station/Michael Carlsson

2023-05-31T19:42:29+02:002022-02-24|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Personsäkerhet, Säkerhet, Spår, Tåg|

Järnvägens iterativa process

I EU-förordning 402/2013 finns krav på hur järnvägsföretag ska arbeta enligt ”gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning”.
Tekniskt, driftsmässigt och organisatoriskt inkl. mänskliga faktorer.

Riskhanteringsprocessen ska vara ”en iterativ process”, säger reglementet. Iterativ = upprepad, dvs. en process inom vilken man upprepar olika operationer, utvärderar, omarbetar till förbättrade versioner (iterationer) tills önskat resultat uppnåtts och allt fungerar som man vill.

Upprepning leder inte nödvändigtvis till utveckling, det handlar om att mellan upprepningarna utvärdera, förändra, förbättra.
Kärnan är lärande. För att få ett nytt, bättre, resultat behöver vi göra på nytt förbättrat sätt.

Kanske ska vi lägga till ett agilt tankesätt? En agil process har fokus på att människor skapar processen, på lättrörliga metoder, på fortlöpande anpassning utifrån feedback och utvärdering, på insatser som bygger på varandra och på ständigt lärande från de senaste. Använda hela sin kompetens och ansvarstagande hos var och en i det dagliga värvet.

Levande och lärande processer – i ledarskap, struktur, kultur… – är centrala om vi ska tänka på ett långsiktigt hållbart sätt och behöver vara en del av vårt dagliga sätt att verka.

Hur tränar vi oss i att tänka och agera så?

 

2022-04-11T19:07:04+02:002020-07-30|Arbetsmiljö, Effektivitet, Förändring, Järnväg, Personsäkerhet, Riskbedömning, Riskfaktorer, Riskhantering, Rutiner, Säkerhet, Säkerhetsstyrningssystem|

Tillfällig förlängning!

Transportstyrelsen har, med anledning av covid-19, beslutat om tillfällig förlängning av intervall för regelbunden hälsoundersökning. Det innebär att det ger möjlighet för verksamhetsutövare att förskjuta intervallet fram till 1/10-20 för den regelbundna hälsoundersökningen.
 
Dessa förlängningar gäller för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen resp. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Föreskrifterna träder i kraft den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 oktober 2020.

De finns i Transportstyrelsens författningssamling som du finner du här för järnvägen och här för tunnelbana och spårväg.
 
2020-05-28T10:48:15+02:002020-05-28|Järnväg, Nyheter, Personsäkerhet|

Mänskliga faktorn på järnvägen

EU/2018/762 ersätter EU/1158/2010 successivt fr.o.m. 16/6-20. Vi upplever de nya reglerna som tydligare, enklare att förstå, mer kompletta. Kraven kring mänskliga faktorn i säkerhetsarbetet skärps.

”Det är av avgörande betydelse att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare har ett systematiskt tillvägagångssätt genom vilken mänskliga prestationer stöds och mänskliga och organisatoriska faktorer hanteras inom säkerhetsstyrningssystemet.”

”Det sätt på vilket säkerheten uppfattas, värderas och prioriteras inom en organisation återspeglar det verkliga engagemanget för säkerhet på alla nivåer inom organisationen.

Därför är det också viktigt att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare identifierar sådana handlingar och beteenden som kan forma en positiv säkerhetskultur och att de, genom sitt säkerhetsstyrningssystem, främjar denna kultur av ömsesidig tillit, förtroende och lärande i vilken personalen uppmuntras att bidra till att utveckla säkerheten genom att rapportera om farliga händelser och lämna säkerhetsrelaterad information.”

Företagskultur, arbetsmiljö, människan är central. Vi bistår er gärna i att uppgradera SMS att täcka in de nya reglerna. Vi utbildar/utvecklar i ämnen som berör mänskliga faktorn, ex. kommunikation, gruppdynamik, stress….

Hör av dig så berättar vi mer!

2020-04-16T11:53:38+02:002020-04-16|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Personsäkerhet|

Om sanktionsavgifter!

Det kan bli dyrt för arbetsgivare att inte ha koll på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det finns sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor om man bryter mot vissa arbetsmiljöregler…

Sanktionsavgift eller böter – vad är skillnaden?
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straffbelagda och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om hen bröt mot dem. Från och med den 1 juli 2014 är fler regler istället förenade med en sanktionsavgift.

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en arbetsmiljöbestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling, hanteras polis, åklagare och domstol. Det finns fortfarande arbetsmiljökrav som är belagda med böter, t.ex. att som arbetsgivare lämna oriktiga uppgifter, ta bort en skyddsanordning eller bryta mot skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Vilka sanktionsavgifter finns?
Sanktionsavgifter är avgifter som är direkt kopplade till vissa krav och som döms ut om en brist uppdagas i förhållande till dessa krav. Det är då Arbetsmiljöverkets inspektör som rapporterar bristen vidare inom Arbetsmiljöverket som utreder ärendet.

Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sanktionsavgifter finns t.ex. gällande besiktning av truckar och lyftanordningar, riskbedömning vid arbete i explosionsfarlig miljö samt tjänstbarhetsbedömning vid medicinska kontroller i arbetslivet. Här finns en lista över vilka regler som är kopplade till sanktionsavgifter och dessas storlek.

Har några sanktionsavgifter dömts ut?
Arbetsmiljöverket har gett ut en rapport om läget fram till november 2016. Här är några resultat ur rapporten:

• Antalet sanktionsavgiftsärenden år 2014 låg på 49 (ett halvår), år 2015 på 331 och år 2016 på 423.
• Mer än hälften har handlat om regelbrott som gäller fallskydd och trucktillstånd. Sedan kommer teknisk anordning som till exempel lyftanordningar, arbetsmiljöplan, trycksatt anordning och asbest.
• De näringsgrenar som har fått flest sanktionsavgifter 2016 är byggverksamhet (198), tillverkning (74) samt handel, inklusive reparation av motorfordon (56).
• Ungefär hälften av alla beslutade sanktionsavgifter gäller arbetsgivare med mellan 0–10 anställda, och merparten av dessa med 0–5 anställda. Läs rapporten här.

Vad styr hur hög sanktionsavgiften blir?
Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. I de flesta fall är sanktionsavgiften differentierad, vilket innebär att stora arbetsgivare får betala mer än små arbetsgivare. Avgiften på sanktionen beräknas då efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Både anställda och inhyrda räknas in i antalet sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid och oavsett om de arbetar på den inspekterade arbetsplatsen eller ej. Läs mer om sanktionsavgifter här.

ISSA (International Social Security Association) presenterade på en arbetsmiljökongress i Istanbul 2011 en arbetsmiljörapport som innehöll resultaten från en internationell undersökning där 15 länder, däribland Sverige, ingick. Forskningen där visade att investeringar i arbetsmiljön lönar sig, i snitt fick man två kronor tillbaka på varje satsad krona. Mest ”pay-back” gav förebyggande hälsoundersökningar, specialinriktad utbildning och träning samt personlig skyddsutrustning. Direkta effekter av arbetsmiljösatsningar var ökad riskmedvetenhet, reducerade risker och färre olyckor. Indirekta effekter var färre avbrott, förbättrad tidtabellshållning, ökad kundnöjdhet och positiv effekt på varumärket.

Så kanske ska vi fokusera på att göra rätt innan snarare än att rätta till efteråt? På så sätt kan vi också slippa sanktionsavgifter. För att inte tala om att vi får fler nöjda och motiverade medarbetare.

2020-02-20T10:07:44+01:002020-02-20|Arbetsmiljö, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömning och riskhantering vid växling

Det har i samband med bangårdsväxling inträffat ett flertal tragiska olyckor hos flera olika järnvägsföretag de senaste åren. Med anledning av detta säger Arbetsmiljöverkets handläggare Paul Keenan till Sekotidningen:
 
” – Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.”
 
Det kan ligga något i kritiken. De instruktioner som finns i ett järnvägsföretag är i många fall generella. Den information som erhålls från en infrastrukturförvaltares trafiksäkerhetsinstruktion och lokala bestämmelser är ofta mer pliktskyldigt redovisande av de uppgifter om hastighet, axeltryck, kontaktuppgifter m.m. som de minst måste innehålla, men sällan så omfattande att de kan anses motsvara en riskbedömning och riskhantering som ett järnvägsföretag kan stödja sitt eget arbete på.
 
Växlingspersonal ska ha ”platskännedom” säger man, men det finns sällan eller aldrig en definition av vad det innebär, att man uppnått att man ”vet det man behöver veta för att kunna tjänstgöra på en plats”. Vad är det man ska veta då? Det finns inget svar på det. Ofta är det att ha tagit del av infrastrukturförvaltarens lokala bestämmelser som utgör ”svaret”. Ibland anges det att det kan delges den som saknar platskännedom av trafikledningsfunktionen, men sådan finns sällan utanför Trafikverkets spår, och uppgifterna som förmedlas kan vara väldigt knapphändiga.
 
Både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag behöver se på sin verksamhet med nya ögon, att se det utifrån de unika förutsättningar som finns på varje bangård och hos varje trafikverksamhet på dessa bangårdar. På olika områden och ur olika perspektiv.
 
Solberga station AB har konsulter med lång erfarenhet som radioloksoperatörer och växlare, bangårdsinstruktörer, olycksutredare, produktionsledare för växling, skyddsombud för arbetsställe med växling, och med kunskaper om såväl järnvägs- som arbetsmiljölagstiftning. Vi kan hjälpa er att riskutvärdera de bangårdar ni bedriver trafik på eller är förvaltare för, och ge förbättringsförslag eller författa rutiner för en förbättrad arbetsmiljö i bangårdsväxling.
 
Högre säkerhet utan att påverka produktionen negativt kan ibland handla om väldigt enkla åtgärder och små ändringar i beteende och prioriteringar, med stöd av ett genomtänkt riskhanterande och väl implementerade rutiner.
 
Hör av er till oss om ni vill ha hjälp med att belysa, utvärdera och hantera de risker som finns på just er infrastruktur eller i just er växling på en eller flera platser.
2019-12-02T10:07:59+01:002019-12-02|Arbetsmiljö, Järnväg, Personsäkerhet|

Nya regler för medicinska kontroller vid klättring

Om en månad, den 1 november 2019, börjar nya regler för medicinska kontroller vid klättring med stor nivåskillnad vid mast- och stolparbeten att gälla.

Föreskriften Mast- och stolparbete (AFS 2000:6) gäller:
– master och stolpar, där det finns risk för att människor eller föremål störtar ned,
– stag, strävor, fasta tillträdesanordningar till master och stolpar och på konstruktionen monterad utrustning, där sådan risk finns,
– arbete i sådana master och stolpar samt
– stolpskor och deras användning.

Det är §6 som nu i version 2019:10 får en ändring så att den lyder:

”I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter:

1. i stolpe,
2. på stege,
3. i träd, eller
4. liknande där risken finns att arbetstagaren
a) faller fritt eller okontrollerat, eller
b) hamnar i en situation där undsättning är försvårad.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet.”

Läs mer här.

2019-10-01T10:17:42+02:002019-10-01|Arbetsmiljö, Nyheter, Personsäkerhet|
Till toppen