Kommande lagändring på järnvägsområdet

Från och med den 1 juni 2022 sker en förändring med Järnvägslagen, som i stället blir fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. Detta är del i ”det fjärde järnvägspaketet” som, mycket försenat på grund av pandemin, nu slutgiltigt kommer på plats.

Det främsta skälet till lagändringarna uppges vara att anpassa svenska lagar bättre till hur EU-direktiven är utformade. Vissa nyheter och innehållsmässiga ändringar kan dock förväntas men i begränsad omfattning. I regeringens proposition 2021/22:83 lyfts följande ändringar särskilt fram som exempel:

  • Kraven för att säkerställa infrastrukturförvaltares oberoende utökas både generellt och i s.k. vertikalt integrerade företag, dvs. organisations– och bolagsstrukturer som innefattar både förvaltning av infrastruktur och utövande av trafik
  • Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) ges en utökad roll genom att järnvägsbyrån ska pröva och utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg
  • Kraven på EG-kontroll utökas genom att det, vid sidan av nuvarande anmälda organs kontroll av överensstämmelse med EU-harmoniserade regler, införs krav på att utsedda organ ska utföra kontroll av överensstämmelse i förhållande till nationella regler
  • Bestämmelser om säkerhetsstyrningssystem och riskkontrollåtgärder utökas
  • De flesta straffbestämmelser ersätts av sanktionsavgifter.

Propositionen om fjärde järnvägspaketet, med bland annat förslagen till de nya lagarnas innehåll finns att läsa >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/VBlock

Tågtekniker framöver

Hur kan en framtida eftergymnasial tågteknikerutbildning se ut för att stärka kompetensförsörjningen till tågdepåerna? Detta beskrivs i rapport från Nordic Infracenters samarbetsprojekt kring tågteknikerutbildning i vilken Solberga station AB varit delaktig. Läs mer >> här

Nordic Infracenter, ett samarbetsorgan inom järnvägsbranschen, har haft fler andra utredningar i gång. Den 18 mars genomförde man därför en s.k. resultatkonferens där man bland annat kunde lyssna till information om AR i järnvägsappar, 3D-printing av reservdelar, digitala LIA-handböcker och samverkan mellan forskning och företag. Läs mer >> här

Resultatkonferensen streamades så om du vill se enskilda inslag (som är ca 10–20 minuter vardera) så finner du dem >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Kenneth Sörestedt

Ledningssystem – vad och varför?

Då och då får vi frågor kring detta med ledningssystem. Vad är det egentligen och ”måste man ha det”? I synnerhet mindre företag har funderingar kring detta.

Ett ledningssystem är en beskrivning av hur en organisation organiserar och styr sin verksamhet så att rätt sak görs på rätt sätt och vid rätt tillfälle. I ledningssystemet ska organisationens policy, mål, processer, flöden och rutiner samt ansvar och befogenheter finnas med. Alltså: vem gör vad, när, hur och av vilken anledning?

Ledningssystemet ska fungera som ledningens stöd och verktyg för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra organisationens arbete samt säkra att verksamheten drivs på ett lagenligt sätt. Ledningssystemet ska vidare fungera som ett stöd för såväl ledning som anställda i det dagliga arbetet.

Syftet är att bidra till att verksamheten bedrivs på ett lagenligt sätt och når uppsatta mål. Målet med själva ledningssystemet är att det ska underlätta ett systematiskt, långsiktigt, hållbart och målmedvetet arbetssätt. Det handlar om att ha ordning och reda och principer att hålla sig i, så att alla i organisationen vet vart man ska och hur man ska ta sig dit.

Det finns flera olika områden som behöver ett ledningssystem, exempelvis systematiskt arbetsmiljöarbete, kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetensförsörjning, hållbarhet och data-/informationssäkerhet. När det gäller dessa områden så finns en mängd lagkrav som i sin tur ställer krav på att det finns ledningssystem. Det är inte så stora skillnader mellan hur man systematiserar olika områden så att samordna dem i ett ledningssystem, ett integrerat verksamhetssystem, är av godo. Det gör det enklare att styra och följa upp verksamheten på ett effektivt sätt och det minskar risken för dubbelarbete och motstridiga mål.

Exempel på olika delar i ett ledningssystem:

I järnvägsbranschen talar vi om SMS, Safety Management System, som på svenska heter säkerhetsstyrningssystem. Det utgör grunden i att få trafiktillstånd från Transportstyrelsen och är grundläggande i varje järnvägsföretag. Det har vi skrivit ett särskilt blogginlägg om, se här: https://www.solbergastation.se/sakerhetsstyrningssystem/

I ledningssystemet för verksamheten ska kvalitetsledning finnas med som tydliggör utvecklingsarbetet i verksamheten. Ett kvalitetsledningssystem har som syfte är att säkerställa och öka verksamhetens nytta för kunder och andra intressenter. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska synliggöra förbättringsarbetet i verksamheten; vem eller vilka som gör vad, när, hur och i vilket syfte. Där ska framgå roller, befogenheter och rutiner kring ledning, styrning och utveckling kopplat till områden såsom inköp, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, hållbarhet och data- och informationssäkerhet. Tydliga regler, ansvar, rutiner och strukturer för planering, dokumentering, utvärdering och utveckling fortlöpande. Fyra frågor är viktiga att ställa sig i kvalitetsarbetet: 1) Vart är vi? 2) Vart ska vi? 3) Hur tar vi oss dit? 4) Hur blev det när vi kom dit vi tänkt?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM, AFS 2001:1) är ett ledningssystem, vilket framgår av föreskriftens inledande paragrafer. Syftet med SAM är att säkra arbetsmiljöarbetet. I det ingår att integrera de lagar och föreskrifter som verksamheten i övrigt omfattas av på arbetsmiljöområdet.

Syftet med ett miljöledningssystem är att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöbalken 1998:808 utgör grunden för kravbilden.

Att som företag förhålla sig till Agenda 2030 och hållbarhetsarbete är något som också kräver systematik, så att de ekologiskt, ekonomiskt och sociala aspekterna vävs in i alla övriga områden och företaget ärligt kan visa både på sin positiva och sin negativa inverkan på dessa områden och hur man arbetar med detta.

Ledningssystem kring inköp handlar om att säkra att alla medarbetare i organisationen agerar på ett sätt som gör att långsiktiga mål uppnås genom kostnadseffektivitet och en god ekonomi. Ekonomihantering kan man då också formulera i sitt ledningssystem hur den ska se ut.

Ett ledningssystem för data- och informationssäkerhet säkrar att man lever upp de krav som ställs i Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation, EU 2016/679) samt att man skyddar sin egen materiella och immateriella egendom från intrång. Detta sitter till viss del ihop med hur man skapar sina IT-lösningar.

Det hör till viss del samman med den kommunikationsstrategi företaget väljer att ha, internt och externt, för hur kommunikation och PR ska hanteras. Den sitter ihop med såväl värdegrunden som varumärkesarbetet.

Systematik kring kompetensförsörjning handlar om företagets möjligheter att klara arbetet idag men också om att förbereda sig för kommande arbetsuppgifter och arbetssituationer. Här brukar man prata om ARUBA – attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal, alltså hela området som berör medarbetarna i organisationen.

Så finns en del andra lagkrav som företaget ska leva upp till, exempelvis elsäkerhet, brandskydd, trafikpolicy och policy och plan för aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Slutligen är det av godo att i sitt ledningssystem formulera hur facklig samverkan ska gå till, vare sig man har anslutit sig till ett kollektivavtal eller inte.

Så finns det många olika sätt att ta fram sitt ledningssystem på. Om du vill ha bollplank kring detta så är du alltid välkommen att höra av dig.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Peggy_Marco

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Man ska inte vistas på spårområde, så enkelt är det

Skälen till detta är flera, främst för att en lokförare inte kan förväntas se personer i spåret i tillräckligt god tid för att stanna innan personer (som inte ska vara där) blir påkörda.

Men det finns fler aspekter, arbetsmiljö exempelvis.

En lokförare lever alltid med den ständiga risken att bli ”ofrivillig bödel” och att köra på människor i jobbet, antingen suicidala personer eller personer som ”bara ska” ta en genväg. Eller barn som tycker det är spännande att vara på spåret.

Ytterligare en risk är personer som går över spåret på en järnvägsövergång (helt OK), men döva för omvärlden (inte OK) på grund av hörlurar eller telefon, och därför inte har uppmärksamheten i sidled, vilket är ett krav på övergången.

Här ser vi ett äldre anslag från Kunglig Majestät, i Konungens (Oscar den förste) frånvaro undertecknat av landets civilminister. Således, även i järnvägens barndom kunde det vara en dyrköpt erfarenhet att vistas på spår där man inte hade att göra.

Idag är detta reglerat i järnvägslagen 9 kap § 1 och 10 kap § 4 och kan ge böter på 3 000 kronor.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station/Michael Carlsson

Vistelse i spår

– Varför ska man gå en ”Vistelse i spår-kurs” om man t. ex. ska städa, tvätta eller stripa tåg och inte ska ut och köra med dem?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Det handlar i grund och botten om att järnvägen är en farlig plats om man inte är medveten om riskerna och har strategier för hur man ska undvika dem eller kompensera för dem. ”Vistelse i spår” är en vanlig benämning på en utbildning som leder till kännedom om faror med högspänning och risken för att bli påkörd av ett tåg så att man förstår faran och får strategier för att upptäcka och undgå den. Att ”vistas i spår” är inte samma sak som att utföra ett visst arbete i spårområde, kompletterande utbildning om risker och skydd emot olyckor kan behövas för en särskild arbetsuppgift. ”Vistelse i spår” täcker de risker man behöver känna till för att kunna ta sig till fots till eller från en viss plats i ett spårområde. Det är den mest grundläggande utbildningsnivån i järnvägssystemet som ”alla” behöver ha om de ska beträda ett spårområde. Från chefen som vill gå ut och bara tala med sin personal lite snabbt, till den som har ett arbete som innebär att man hela tiden befinner sig i spårområdet.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/holzijue

2021-12-06T15:26:21+01:002021-12-09|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Säkerhet, Spår|

Pengar finns till arbetsmiljöutbildning

Vi på Solberga station AB är godkända utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar som du kan söka stöd till hos Afa. Det är Svenskt Näringsliv, LO och PTK som satsar extra på stöd till arbetsmiljöutbildning. Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)  för de anställda. Det finns fortfarande pengar att söka under 2022.

Vi bistår dig gärna i att ta fram den utbildning som är bäst för just er. Stödet gäller för såväl grundläggande utbildning som repetitionsutbildning. Det kan även vara riktad utbildning kring exempelvis riskbedömningar, organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap eller säkerhetskultur. Det kan vara fysiska eller digitala utbildningar. Om och när chef och arbetsmiljö-/skyddsombud går utbildningar tillsammans stärker ni dessutom er samverkan i arbetsmiljöarbetet.

Intresserad av att veta mer om vad vi kan bidra med? Hör av dig till: margareta.carlsson@www.solbergastation.se

OBS! Till dig som har genomfört sådan utbildning 2021 och avser söka stöd: Du måste söka stöd 2021 för utbildning som genomförts 2021, deadline för det är 2021-12-31.

Du kan läsa mer här om vad och hur du söker stöd här.

 

2021-12-06T15:07:42+01:002021-12-07|Arbetsmiljö, Riskbedömning, Säkerhet|

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Järnväg, Säkerhet, Växling|

Kvalitetsrevision

Idag ställer vi en fråga till vår konsult Michael Carlsson:

– Jag hörde att du var ute på ”kvalitetsrevision” på ett företag. Vad gör ni vid en sådan insats?

Michael svarar:

– Det kan t ex innebära att hjälpa ett företag med att ge en ”utomstående bild” av hur deras interna förvaltning lyckas med att uppnå sina resultat i förhållande till egna krav eller myndigheters krav. Man blir lätt hemmablind, och man har inte alltid dokumenterat alla sina förfaranden, man har dem ”i huvudet” men man har inte beskrivit vad det är man egentligen gör. Kravet på en organisation är att den ska beskriva sina rutiner och dokumentera dem, så att de kan mäta av att den faktiskt också tillämpar och följer dessa rutiner. Om det finns luckor i dokumentationen eller efterlevnaden av sådana rutiner så lever man inte upp till kraven som ställs på en tillståndspliktig verksamhet som järnvägen är. Att ha sådana fel är inget konstigt i sig, det som betyder något är att hitta dem och korrigera dem. Det är där vi kan hjälpa till, genom att ”utmana systemet” som utomstående part, läsa rutinerna, följa upp tillämpningen och utfallet av dem, och lyfta fram de avvikelser vi då kan upptäcka så att det leder till korrigeringar. Det kan innebära allt ifrån att tillbringa en tid tillsammans med någon som har operativa arbetsuppgifter i säkerhetstjänst och se om alla rutiner i arbetet följs, till att ha ett möte med företagets VD och ledningsgrupp och gå igenom hur ansvarsfördelningen fungerar enligt företagets rutiner jämfört med verkligheten, eller göra en bedömning av en leverantör till vår kund, om hur de lever upp till de beställarkrav vår kund kan ha.

Solberga Station järnvägskonsulter

Svarva hjul

– Jag hörde något prata om att ”svarva järnvägshjul”. Hur fungerar det, kan ni berätta?

Vår konsult Michael Carlsson svarar:

– Hjulets form är väldigt viktig både för komforten och för säkerheten. Eftersom hjulbanan slits, måste den regelbundet svarvas för att återfå den rätta formen. Därför finns det stora ”undergolvssvarvar” som står inne i verkstäder och som är som en del av spåret, man kör helt enkelt ut tåget på svarven och svarvar hjulen då tåget står på svarven. Man mäter regelbundet hjulens form på verkstäderna och om vissa gränsvärden uppnås, så skickas tåget på hjulsvarvning.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:25:33+01:002021-11-04|Järnväg, Säkerhet, Tåg, Trafik|
Till toppen