Fordon och verkstad
Att äga och förvalta ett fordon består av många olika delar. EU-förordningen 2019/779 tillför nya moment och strukturer i förvaltningen, som ska vara implementerade senast 16 juni 2022. Den som ansvarar för ett fordon som ECM, ”Entity in Charge of Maintenance”, ska ha en organisation för att leda, planera, utföra och utvärdera fordonsunderhållet. Det är naturligtvis möjligt att köpa in tjänster från underleverantörer för flera av dessa moment, men den som är utsedd till ECM ska alltid hålla i ledning, ansvar och organisation av ett fungerande fordonsunderhåll.
Att leda ett underhåll innebär att ta beslut om vilka underhållsåtgärder som ska utföras, och att ansvara för de val och strategier som man har tagit beslut om.
SS-EN 13306:2017 ger vägledning i vad som behöver uppnås:
- Att säkerställa tillgänglighet
- Att ge nödvändig säkerhet
- Att se till miljökrav
- Att upprätthålla kvalitet och hållbarhet för det som underhålls
Den som äger/förvaltar ett fordon är normalt alltid att betrakta som dess ECM. Vem som är ECM för ett fordon framgår av det fordonsregister för järnvägsfordon som finns hos Transportstyrelsen. Kravet på att vara certifierad som ECM gäller om fordonet sedan kommer att användas i trafik av andra än ägaren/förvaltaren.
Det handlar om att säkerställa fordonets tekniska förvaltning på ett sätt som gör att olika användare i nästa steg kan vara trygga med att fordonet är i ett trafiksäkert skick. En ”användare” är här till exempel ett trafikföretag som tar med godsvagnar i ett godståg, vagnar som ägs av någon annan än företaget som kör tåget. Eller ett trafikföretag som hyr in ett lok för längre eller kortare behov.
Om det i stället till exempel handlar om en industri som äger ett eget växellok, och använder det i trafik för att ta in och lämna ut vagnar från industrin, så är man den registrerade underhållsansvariga enheten (ECM) för det loket, men man behöver inte vara certifierad som ECM om man är den enda som använder loket i trafik. Rutinerna för den tekniska förvaltningen av loket ligger då normalt inarbetade i säkerhetsstyrningssystemet för den trafik man bedriver. På så vis är man ändå ”granskad” i fråga om sin förvaltning genom myndighetstillsynen.
EU-förordningens krav på en certifierad ECM är i grund och botten lika användbara även i ett sådant sammanhang, även om kraven att till punkt och pricka följa alla moment inte alltid finns där. Transportstyrelsens föreskrift 2012:33 anger då kraven, medan EU-förordningen 2019/779 kan anses vägleda ytterligare i ”hur” man i ett sådant fall kan hitta sätt att tillgodose kraven från Transportstyrelsen.