Konstiga begrepp på järnvägen: växelklov

Ibland behöver man låsa ett spår från trafik rent fysiskt.
Då låser man växeln som leder till det spåret så att växeln enbart kan leda trafik till spåret bredvid.
För att göra detta använder man en växelklov, det här är ett ord som ofta missförstås, ty det uppfattas ofta som ”växelklo”, utan ”v” på slutet. Men ordets ursprung är detsamma som i handklov, som polisen använder.

Så här ser en klovad växel ut, växeltungan är fysiskt låst mot rälen.

Bild 1 Klovad växeltunga

Bild 2 Klov i delar

Bild 3 Hopskruvad klov

Det går till så att man lägger växeln i det läge att trafik leds bort från spåret som ska skyddas från trafik, låser växeltungan i det läget, intill rälen, skruvar åt, drar till med skiftnyckel och kan sen sätta ett hänglås som hindrar kloven från att skruvas upp.

 

 

Bilder: Kenneth Sörestedt, Solberga station

2023-01-17T12:23:40+01:002023-01-19|Arbetsmiljö, Järnväg, Spår, Utbildning, Växling|

Kommun och industri med spår

Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:

– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.

Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:

  • hjälpa till med att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem för infrastruktur enligt de senaste lagkraven.
  • utföra internrevisioner som ett led i verksamhetens internövervakning.
  • leda och/eller delta med expertis i en riskhanteringsprocess vid förändringsarbete.
  • utforma operativa rutiner som TRI (trafiksäkerhetsinstruktion) eller andra delar av ett säkerhetsstyrningssystem eller andra redovisande dokument (som JNB, Järnvägsnätsbeskrivning) som behövs i verksamheten.
  • delta med expertis vid skyddsronder eller i andra sammanhang där arbetsmiljöpåverkan ingår (EU-förordning 2018/762 om säkerhetsstyrningssystem kräver att arbetsmiljöaspekter är integrerade i järnvägsförvaltningen).
  • hjälpa till med olycksutredningar eller att skapa nödlägesövningar för järnvägsolycka (som är ett lagkrav).
  • göra leverantörsgranskningar eller hjälpa till med att finna resurser för att upprätthålla en infrastruktur.
  • utbilda funktionärer som ska ha ansvarsroller i er förvaltning av ett spår eller ledningsgrupper som har beslutsrätten över trafiksäkerhetspåverkande åtgärder som budget eller investeringar. Att fastställa ett kompetenskrav för sådana roller är också ett krav i gällande EU-förordning.

 

Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots

2023-01-17T11:29:09+01:002023-01-17|Infrastruktur, Järnväg, Spår|

Mänskliga faktorn på spåret 

Vi utbildar inom lite av varje. Vissa ämnen berör enbart järnvägsbranschen, andra (som ledarskap, arbetsmiljö, människan) berör alla. Här håller Margareta Carlsson utbildning i mänskliga faktorn och arbetsmiljö för lokförare. (Ja, just när bilden togs var alla på fikarast…) 

I EU-förordning 2018/762 står denna lagtext, för våra järnvägsföretag att ha ordning på: 

Integrering av mänskliga och organisatoriska faktorer 

Organisationen ska kunna uppvisa ett systematiskt tillvägagångssätt för att integrera mänskliga och organisatoriska faktorer inom säkerhetsstyrnings-systemet. Tillvägagångssättet ska 

  1. a) innefatta utarbetande av en strategi och användning av sakkunskap och erkända metoder från området mänskliga och organisatoriska faktorer,
  2. b) behandla risker kopplade till utformning och användning av utrustning, arbetsuppgifter, arbetsvillkor och organisatoriska arrangemang, med beaktande av mänsklig förmåga såväl som mänskliga begränsningar, och inflytandet på mänsklig prestation.”

 

Idag vet vi en del om hur människan fungerar, om hjärna, om beteenden, om individ och dynamik i grupp. Den kunskapen ska vi använda. Mänsklig förmåga, mänskliga begränsningar, mänsklig prestation vet vi också en del om och ska ta hänsyn till. Viktigt att resonera kring MTO, människa, teknik och organisation i samverkan. 

Vi är alla en mänsklig faktor… Den här dagen handlade huvudsakligen om lokförares egna rättigheter och skyldigheter avseende arbetsmiljön. Dialog dock även kring mänskliga faktorn med frågor som: Hur hanterar man sina egna beteenden? Hur håller man sinnesfriden vid kris och olycka? Hur har man har styr på sina egna tankar timme ut och timme in i lokhytten?  

 

Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB 

Tävling för examensarbete

Vi på Solberga station AB är medlemmar i branschorganisationen Swedtrain.

Swedtrain har årligen en tävling för examensarbete och nu är det dags igen: Senast 5 februari 2023 ska bidrag lämnas in. Sprid gärna, för ju fler som får chansen desto bättre.

Studerande inom all utbildnings- och forskningsverksamhet inom järnvägsteknik vid svenska högskolor inbjuds att delta i tävlingen.

Syftet med tävlingen är att just stödja sådan verksamhet. För att delta i tävlingen ska examensarbetet vara genomfört under studieåret 2022.

Här finns möjlighet att vinna 15 000 kronor. Priset kommer att delas ut på mässan Train & Rail i vår och då kommer pristagaren också att på scen få presentera sitt examensarbete.

Läs mer här

 

Bild: Pixabay/Mohamed Hassan

 

2023-01-09T23:35:46+01:002023-01-10|Järnväg, Lärande, Utbildning, Utveckling|

Tack för i år och vi önskar er en riktigt fin helgtid!

Nu är det dan före dan före dopparedan och vi varvar ner inför jul- och nyårshelgen. Vi vill rikta ett stort tack till er alla – kunder, samarbetspartners, leverantörer och andra kontakter – för året som gått. Tack! För alla goda samarbeten, viljor och engagemang.

De flesta hos oss går på ledighet men vissa är stand-by och du kan nå oss genom mejl till info@solbergastation.se som vi har bevakning på. Vi gör uppehåll på blogg och sociala medier i två veckor så där kommer vi åter att möta dig andra veckan i januari.

Vi önskar er alla en riktigt fin helgtid!

 

 

Bild: Pixabay/jorono

2022-12-15T17:17:31+01:002022-12-22|Om oss på företaget|

Planering inför Train & Rail

Nu är det knappt ett halvår kvar till Train & Rail 24–27 april 2023 där vi kommer att ställa ut.

Nu har vi påbörjat planeringen kring såväl bemanning och inredning av monter som framtagning av material som ska visas på skärm och dator och tas med för att visa upp både nya tjänster och produkter och vår ordinarie verksamhet.

Vi kan redan nu säga att vi kommer att finnas i monter A07:08 och att vi hoppas träffa dig där!

 

Foto: Margareta Carlsson

 

 

 

2022-12-15T17:41:16+01:002022-12-20|Järnväg, Mässa, Nyheter, Om oss på företaget|

Nyhetsbrev!

Vi har precis skickat ut kvartalets nyhetsbrev från oss.

Den här gången innehåller det en summering av året, vad vi arbetat med, insatser, tjänster och ideellt arbete. I brevet finner du länkar till exempelvis järnvägsmässa, utbildningar inom järnväg samt KTHs forskning om nyttan av inkluderande arbetsmiljöarbete för HBTQIA+ personer.

Du kan läsa nyhetsbrevet genom att klicka på denna länk: Året som gått, arbetsmiljö för alla, mässan i vår och tack!

Och du, för att vara säker på att du får vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på sidan här. Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap.

Vi berättar förstås också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

 

2023-09-21T08:41:16+02:002022-12-15|Arbetsmiljö, Nyheter, Utbildning|

Dialog eller diskussion och debatt?

Vi talar numera om dialog mer än om diskussion – är det bara en slump eller ett ordklyveri?

Dialog kommer från grekiskans ”diá logos”, genom samtal, via tal/språk. Dialog handlar om att lyssna, lära av varandra och tillsammans skapa mening och ny kunskap. Diskussion kommer från latinets ”discutare”, skaka isär, och handlar om att undersöka, pröva, smula sönder motparts argument eller söka konsensus. Debatt kommer från franskans ”de battre”, kämpa av/från, slå sönder motståndarens argument och försöka övertyga.

Har du hört en debatt där en part säger ”ja, du har rätt, jag ska ompröva min hållning i frågan”? Antagligen inte, det ligger inte i debattens natur. En gång hade vi ett samtal med en person som hävdade saker utan att lyssna nämnvärt på övriga. ”Nu försöker du bara vinna”, menade vi. ”Ja, det är klart att jag gör, det ligger implicit i alla diskussioner att försöka vinna” svarade han. Visst är det så. Frågan är då om diskussion/debatt leder till lärande och de bästa slutsatserna, lösningarna och vägarna framåt? Dialog är ett bättre verktyg för det.

I diskussioner och debatter utgår man från det man vet, vilket innebär att de bottnar i dåtid. Man påstår, hävdar sin ståndpunkt, försvarar sin position. Begränsningen ligger i att ”starkast vinner” och det kan vara den med mest makt, status, tålamod, förmåga att sätta ord på sina tankar… Blir det bäst för alla då? I dialoger söker man lärande i syfte att framåt skapa nytt, utveckla, förbättra. Framtiden är i fokus och taktiken är att fråga och ifrågasätta sig själv, övertygelser, normer… 1 + 1 = 3, skulle man kunna säga, tillsammans i samverkan är vi större än var för sig och kan spränga gränser.

Idag boktips: ”Dialogen: och konsten att tänka tillsammans” av William Isaacs.

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco

2022-12-13T12:08:28+01:002022-12-13|Kommunikation, Kultur|

Bäst för flest eller bäst för dig?

När man funderar över hur saker och ting är och hänger ihop och gör det i ett kontemplativt grubblande så brukar man kalla det för filosoferande. Filosofi är grekiska och betyder ””kärlek till visdom” och är ett slags utvecklat undrande med abstrakta tankegångar.

En del av filosofin är moralfilosofin som handlar om att reflektera kring vad som är rätt och fel i det mänskliga handlandet. Det leder över i etik, som är en systematisk reflektionen över människans värderingar, handlingar och motiv.

Det finns flera olika etiska riktningar. Vi tänkte lyfta två av dem idag, för dig att reflektera kring.

”Utilitarism” = maximera nytta. Ofta kopplar man ihop detta med ”bäst för flest”, alltså att göra det som är till största möjliga gagn för största möjliga antal människor. Det är viktigt att gruppen, organisationen och/eller samhället fungerar och det är det viktiga.

”Egoism” = själviskhet. Det handlingsalternativ som leder till de bästa konsekvenserna för (gynnar) mig är det moraliskt rätta. Det är viktigt med individens självbestämmande och det är det viktiga.

Om vi gör en jämförelse med en arbetsplats så finns en mängd regler utformade så att hela organisationen ska fungera, som helhet, och gemensamma överenskommelser för att åstadkomma rättvisa människor emellan. Samtidigt behöver vi anpassa efter människors olika fysiska och psykiska förutsättningar och vi har alla behov av att bli sedda som individer.

Kan man ha två etiska hållningar samtidigt? När gäller i så fall den ena och när gäller den andra? Dagens reflektionsstoff.

 

 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco

2022-12-06T09:42:49+01:002022-12-08|Människan, Moral, Perspektiv|

Organisationsmetaforer

En metafor är ett tankeverktyg, en liknelse för att beskriva något. Exempelvis att känna sig som om man är ”ute på djupt vatten” när man är osäker på något eller att ”lägga saker bakom sig” när man accepterar och släpper taget om något. Andra typer av metaforer är ”listig som en räv” eller ”hal som en ål”.

Genom metaforer kan vi se olika situationer och skeenden tydligare men metaforen gör också att det är annat vi inte ser – vi uppmärksammas på likheter men bortser från skillnader. Vad händer då med synen på en organisation, och människorna i den, om vi ser på organisationen utifrån olika metaforer?

Hur påverkar det om vi ser på organisationen som…

  • en maskin – en formell struktur/ordning inom vilket människor ska leverera ”väloljat”?
  • en organism – behov som behöver tillfredsställas för att organismen ska frodas?
  • en hjärna – ett informationsbearbetande system?
  • en kultur – en odling och ett gemensamt levnadssätt?
  • ett politiskt system – skapa social ordning och styrning?
  • ett kaos – kontinuerlig förändring som ett naturligt tillstånd?
  • dominans – maktens redskap?
  • ett fotbollslag – olika spelare har olika roller och uppgifter men samma mål?

Vilka beteenden hos medarbetarna är rätt och/eller lönar sig utifrån dessa olika metaforer?

Hur vi tänker påverkar vilka möjligheter vi ser framför oss. Så vilken metafor väljer du?

 

 

 

Bild: Pixabay/KELLEPICS

2022-12-06T09:36:20+01:002022-12-06|Ledarskap, Metafor, Organisation, Perspektiv|
Till toppen