Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

2022-10-31T15:01:23+01:002022-11-03|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana|

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Loket – vad är det?

Är det en arbetsplats eller ett arbetsredskap eller…?

 

Om vi läser i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” så är definitionen på en arbetsplats denna:

”En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och personalutrymmen, till vilken en arbetstagare har tillträde under sitt arbete.

Arbetsplatser kan finnas både inomhus och utomhus och vara både stadigvarande och tillfälliga.”

 

I samma föreskrift kan vi dock läsa att föreskriften inte omfattar arbetsplatser i transportmedel.

Om vi då läser i föreskriften ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” så är definitionen på arbetsutrustning den här:

”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

 

Vad är då ”användning”? Samma föreskrift definierar:

”Aktivitet med arbetsutrustning, som start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.”

 

Det ligger närmare till hands att loket alltså är arbetsutrustning snarare än arbetsplats.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station AB

2022-08-19T11:39:01+02:002022-08-23|Arbetsmiljö, Lagar, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Regler, Tåg, Veterantåg|

Säsongsavslutning hos oss

I midsommarveckan avslutade vi vår vårsäsong med personalträff. Vi som normalt arbetar digitalt och reser kors och tvärs över hela Sverige samlas fyra gånger om året i 2–3 dagar. Viktiga möten för oss, då allt från arbetsmiljö, ekonomi och teknik till omvärldsbevakning och verksamhetsutveckling avhandlas. Utöver det är det viktigt att inspireras och ha kul och bara ”hänga” tillsammans.  

Den här gången hade vi – i härligt sommarväder – sprängt in tre utflykter. Vi besökte bygget av tågdepån i Nässjö och fick information och en rundvandring med projektchef Jonas Castenbrandt, vilket var intressant och givande. (Därifrån får jag inte dela bilder så ni får nöja er med en på företagets ekonom och VD i lånade hjälmar.) Vi åkte till Skullaryds älgpark utanför Eksjö och besökte Erik Öster och hans älgar, kronhjortar och dovhjortar och deras bebisar – människa eller djur, när bebisarna föds är det tydligt hur livet går vidare. Vår tredje tur gick till Ohsabanan i Os, som drivs av Ohs Bruks Järnvägs Museiförening. Där vi chartrat ett ångtåg och fick både historia, nutid och fika av vår guide Thomas Lindström.  

   

Foton: Solberga station AB

Nu har vi avrundat och utvärderat samt fyllt på och inspirerats och går nu ut på ”sommarbete”. Vi kommer att arbeta lite olika tider i sommar, så någon finns alltid på plats för dig som kan vilja söka oss. Mejladressen info@solbergastation.se har vi koll på hela sommaren. Vi önskar er alla en riktigt fin sommar! 

 

2022-06-28T11:36:14+02:002022-06-30|Lok, Om oss på företaget, Veterantåg|

Man ska inte vistas på spårområde, så enkelt är det

Skälen till detta är flera, främst för att en lokförare inte kan förväntas se personer i spåret i tillräckligt god tid för att stanna innan personer (som inte ska vara där) blir påkörda.

Men det finns fler aspekter, arbetsmiljö exempelvis.

En lokförare lever alltid med den ständiga risken att bli ”ofrivillig bödel” och att köra på människor i jobbet, antingen suicidala personer eller personer som ”bara ska” ta en genväg. Eller barn som tycker det är spännande att vara på spåret.

Ytterligare en risk är personer som går över spåret på en järnvägsövergång (helt OK), men döva för omvärlden (inte OK) på grund av hörlurar eller telefon, och därför inte har uppmärksamheten i sidled, vilket är ett krav på övergången.

Här ser vi ett äldre anslag från Kunglig Majestät, i Konungens (Oscar den förste) frånvaro undertecknat av landets civilminister. Således, även i järnvägens barndom kunde det vara en dyrköpt erfarenhet att vistas på spår där man inte hade att göra.

Idag är detta reglerat i järnvägslagen 9 kap § 1 och 10 kap § 4 och kan ge böter på 3 000 kronor.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station/Michael Carlsson

Gillar du tågresor?

På Facebook finns en grupp som heter ”Tågsemester” med medlemmar som gärna reser med tåg.

En av medlemmarna är Linda Engström som driver resebloggen ” Resa medvetet”.

Där har hon nu skrivit ett inlägg med samlade förslag på saker som skulle kunna få fler att resa med tåg i Europa och Sverige. Tips till tågoperatörer, researrangörer, beslutsfattare m.m. För den intresserade att reflektera kring.

Blogginlägg:
74 förslag för att få fler att resa med tåg i Europa och i Sverige

Solberga Station järnvägskonsulter

 

2023-05-31T19:45:47+02:002022-02-03|Järnväg, Lok, Tåg|

Kenneth, är det svårt att köra lok? Eller ett helt tåg?

Nja, att få igång loket eller tåget och komma iväg är inte så svårt. Det kinkiga är att ta ansvar för att man kan stanna – innan det är försent, och vid varje inbromsning, varje gång.

Eftersom ett tåg ofta har klen bromsförmåga relaterat till mängden rörelseenergi, så måste hela tiden maxhastigheten anpassas efter situationen i högre grad än om vi jämför med exempelvis en personbil.

Tågets bromsförmåga påverkas givetvis av hur bra bromsar fordonen i tågsättet har.

Men också hur tunga fordonen och dess last är, banans lutning, hur halt det är på spåret (fukt på spåret under höst och vinter ger sämst fäste).

Så det svåra med att köra järnvägsfordon är att lära sig bromsa – i tid.

Solberga Station järnvägskonsulter

 

2023-05-31T19:46:02+02:002022-02-01|Järnväg, Lok, Lokförare, Tåg|

Har du skrivit ditt examensarbete inom järnvägsteknik? Tävla nu om 15 000 kronor!

Swedtrains examensarbetstävling syftar till att stödja utbildnings- och forskningsverksamhet inom järnvägsteknik vid svenska högskolor. Studenter inom alla utbildnings- och forskningsverksamheter inom järnvägsteknik vid svenska högskolor inbjuds att delta i tävlingen.

Prissumman är 15 000 kronor samt eventuella resekostnader (med tåg så klart) till prisutdelningen. Priset delas ut under Swedtrains vårmöte den 24 maj, där pristagaren förväntas presentera sitt examensarbete.

Deltagande examensarbete ska vara inlämnat till Swedtrain, per mail till swedtrain@tebab.com i pdf-format, senast den 3 mars 2022.

För att delta i tävlingen ska examensarbetet vara genomfört under studieåret 2021. Vinnaren utses av en jury bestående av Swedtrains Forsknings- och Utvecklingskommitté och juryns beslut kan ej överklagas.

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Solberga station AB är medlemmar i Swedtrain och vi vill gärna uppmuntra dig som skrev ditt examensarbete inom järnvägsteknik under 2021 att söka.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Swedtrain

2023-05-31T19:37:30+02:002022-01-27|Järnväg, Utbildning|

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2023-05-31T19:38:44+02:002022-01-13|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|
Till toppen