0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Vad är flow?

Har du hört talas om flow, i hänvisning till att man känner att man har flow eller flyt i det man gör? Begreppet ”flow” myntades på 1970-talet av Mihaly Csikszentmihalyi, som även har skrivit boken med titeln ”Flow” och underrubriken ”den optimala upplevelsens psykologi.” Ordet ”flow” kommer från att de människor som Csikszentmihalyi studerade beskrev att ”det kändes som att flyta” och ”gott flöde” när de talade om optimala upplevelser. 

Flow, flyt eller optimala upplevelser är inget som uppstår av en slump utan dessa kan man själv påverka och skapa. Konsten att bli och vara lycklig ”…hänger samman med förmågan att kontrollera det som händer i medvetandet ögonblick för ögonblick. (…) Subjektiva upplevelser är inte bara en av livets dimensioner, de är själva livet” (kursiv text är citat av Mihaly Csikszentmihalyi). 

Lycklig eller olycklig? Det handlar i mångt och mycket om ditt medvetandes innehåll och om hur du filtrerar det som händer i ditt liv och din vardag. Inre harmoni snarare än yttre påverkan. Hur bemästrar man sitt eget medvetande? Det handlar dels om vilken intention man har kring sitt eget mående, dels om de filter man använder för att påverka var man lägger sin uppmärksamhet och vad man släpper in och dels om hur man väljer att tolka det som sker. På det sättet kan man ha styr på innehållet i sina upplevelser och utveckla sin förmåga att finna meningsfullhet och glädje oberoende av de yttre omständigheterna. 

 

 ”Om du plågas av yttre ting är det inte de som stör dig utan din egen attityd till dem. Och det står i din makt att radera ut den attityden nu.”
(Kejsare Marcus Aurelius) 

Det finns ett engelskt talesätt som lyder: ”Pain is inevitable. Suffering is optional.” Smärta är ofrånkomligt i livet, olika händelser och skeenden kommer att göra ont. Huruvida man väljer att lida av det är däremot ett val. Provocerande tanke? Det är det för många. 

Egen påverkan på Flow 

Inre oordning = psykisk entropi. Om man framför allt vill skydda sig själv så faller man sönder när de yttre villkoren blir alltför hotfulla. Lägg inte energi på att titta efter om gräset är grönare hos grannen eller fundera på om du valt rätt liv eller… Du bygger inre oro.
Träna i stället stresshantering, se över dina strategier för att uthärda belastningar (coping-strategier), stärk din självkänsla och träna upp din självtillit (inte självgodhet utan tillit till egen förmåga att hantera oväntade situationer).  

Inre ordning = psykisk negentropi, som är en bra grund för optimal upplevelse. Bygg inre trygghet som gör att du inte hela tiden behöver ”omhänderta hot” och därmed får kontroll över din psykiska energi. Den kan du sedan investera mer lönsamt och låta din egen uppmärksamhet få spelrum att fokusera på det du vill. Det ger en högre livskvalitet. I det kan även det som kan te sig som det mest långtråkiga faktiskt bli meningsfullt och ske i flow. Utöva kontroll över och träna dig själv, alltså. 

Träna på att sätta mål för dig själv, stora och små + gör alla handlingar meningsfulla för dig = lär dig njuta av hela ditt liv. Acceptera både dina egna och livets begränsningar och det ömsesidiga beroendet i de relationer du valt, först då kan du bli/vara fri. Använd sen den frihet du har till att investera din energi väl. 

 

 Skapa förutsättningar för Flow 

Att jobba med sin intention, inställning och tolkning kräver 1) vilja, 2) att man ändrar sina psykiska och fysiska vanor samt 3) träning, disciplin, uthållighet. Här får du sex delar i vad som skapar flow, allt i enlighet med den forskning Mihaly Csikszentmihalyi förmedlat:  

  • En aktivitet som är en utmaning och kräver en färdighet. Behöver inte vara fysiskt. Njutning uppstår i området mellan leda och längtan: när man ligger precis över gränsen för vad man tror sig klara av. Utmana dig – oavsett vad du gör. Öka utmaningen (svårigheten) vart eftersom dina färdigheter utvecklas. 
  • Sätt upp tydliga mål och feedback. Sätt upp mål (och delmål) för dig själv och ge dig själv återkoppling (registrera framsteg). Symboliken är det viktiga: att jag själv sätter upp mål och når dem (det skapar ordning, visshet, självtillit) – inte vilka mål det är jag sätter upp. 
  • Sammansmält handling och medvetande. Var här och nu, ge dig hän och låt dig absorberas. (Ifrågasätt inte aktiviteter medan de pågår, ”varför gör jag det här”, ”är det här kul?”, ”grönare hos grannen”… – utvärdera efteråt och lär i stället.) 
  • Koncentrera dig på uppgiften. Fokusera uppmärksamheten. Då finns inte utrymme för annan info att skapa splittring i den psykiska energin. 
  • Kontrollparadoxen. Skaffa en känsla av kontroll – eller frihet från oro att tappa kontrollen. Tillit, alltså. Möjligheten att utöva kontroll är viktigare än att faktiskt ha det (för ingen kan någonsin ha kontroll på allt, det är en omöjlighet). 
  • Släpp ditt självmedvetande. Självupptagenhet förbrukar psykisk energi. Fokusera på uppgiften, nyttan, syftet eller vad som helst som gör att den egna oron (kring kontroll, att göra fel, att inte duga eller…) inte får plats. 

 

Lycka till! 

 

Bild: Pixabay/romanshashko

2023-02-27T22:34:28+01:002023-02-28|Lärande, Ledarskap, Människan, Personlig utveckling, Perspektiv, Självledarskap, Transformation, Utveckling|

Beteenden och konsekvenser 

Inom socialpsykologin brukar man säga att vi människor agerar gentemot andra utifrån den mening de har för oss. Uppåt 80 % av våra beteenden styrs av vilken konsekvens de får. Exempel på konsekvenser är uppföljning, feedback, belöning/sanktion och påminnelser. 

Positiva konsekvenser nära i tid har störst effekt på våra beteenden. Vår konsult Margareta Carlsson brukar säga att ”det går 5 bra på 1 dålig” – vi behöver ösa på med att ge positiv återkoppling på allt bra vi själva och människor omkring oss är och gör, fortlöpande i vardagen. Förstärka önskade beteenden, beteenden som har positiv påverkan på ett önskat resultat. 

Arbeta med konkreta beteenden, bryt ner dem i handlingar. Om man till exempel vill öka mod hos sig själv eller i organisationen så behöver man definiera vad ”mod” är och hur det ser ut i handling. Mod kan då vara att våga fråga när man inte förstår, våga säga till en kollega när man ser att den gör något som inte är ok, våga föreslå okonventionella lösningar eller våga prova nytt och gå utanför komfortzon för att lära. Då är det dessa handlingar man odla, bekräfta och berömma sig själv och andra för.  

 

 

Bild: Pixabay/geralt

 

2023-02-14T10:36:21+01:002023-02-14|Ledarskap, Människan, Organisationsutveckling, Personlig utveckling, Självledarskap, Transformation, Utveckling|

MTO-kurs på gång

MTO – människa, teknik, organisation i samverkan – är ett område vi utbildar i. Under våren kommer vi också att publicera två öppna e-kurser på temat, en speciellt riktad till järnvägsbranschen och en generell för alla branscher. Håll utkik!

Härom veckan var Margareta Carlsson ute hos en av våra större järnvägskunder och höll kurs i MTO. Rolig och viktig insats! Vår kund har beslutat öka kunskap och systematik kring detta i hela organisationen. Klokt. MTO är inte enbart en samling analysverktyg eller en utredningsmetodik utan ett samlat synsätt på säkerhet – något som behöver användas både i arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete, oavsett bransch.

När bilden togs var delsystemet människan genomgånget och gänget var på grupparbete kring systemdelarna teknik och organisation (och återkom lite senare med många kloka tankar och idéer). Eftersom vi behandlar kundinformation konfidentiellt så får ni inte se en bild på våra kloka deltagare utan en del av kursledaren i stället.

 

 

Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB

2023-02-07T10:32:36+01:002023-02-07|Arbetsmiljö, Lärande, Människan, Organisation, Perspektiv, Riskbedömning, Riskfaktorer, Riskhantering, Säkerhet, Utbildning, Utredning|

Börja med något nytt?

Så här i början på ett nytt år brukar det finnas allehanda ambitioner om att börja med något nytt. Är det så hos dig? Vi skickar med ett tips idag.

Tänk dig att du har en cirkel med olika delar i. Delarna kan vara olika delar i livet (familj, jobb, fritid, träning…) eller arbetsuppgifter på jobbet eller något annat. Om vi har en cirkel så fyller vi gärna den med olika ting, vi fyller upp de 24 timmar vi har på ett dygn med ditt och datt, eller vår arbetstid.

Om vi då som exempel säger att vi ska börja träna – var ska det då in? Det är ju redan fullt i cirkeln… Vi behöver prioritera om, oavsett om det är privat eller på jobbet.

Börja med vad det är du/ni ska fortsätta göra. ”Övergångsobjekt” heter det i psykologin och handlar om att lägga en grund – allt är inte nytt, en del är beständigt och tryggt.

Titta sedan på vad du/ni ska sluta göra. Detta handlar om att göra plats, ta bort. Ponera nu att du vill börja träna, då kanske det är en tevekväll i veckan som ska vika på foten.

Först därefter planera för vad du/ni ska börja göra. Nu finns en trygg grund och det finns ett tomrum att fylla där det nya kan komma in.

 

 

Bild: Solberga station AB

2023-02-02T11:37:28+01:002023-02-02|Effektivitet, Förändring, Människan, Personlig utveckling, Självledarskap, Teamutveckling, Utveckling|

DuoCoaching

När vi är två som arbetar samman, hur mycket tid lägger vi då på att reflektera kring vår

samverkan? Fungerande samarbeten är en förutsättning för att organisationen ska fungera optimalt. Samverkan som låter varje person vara och göra sitt bästa och samtidigt har ett tydligt ”vi” att samlas kring och driva.

En duo kan vara två personer i delat ledarskap, överordnad och underordnad, linjechef och projektledare eller två kollegor.

DuoCoaching fokuserar på just samarbetet utifrån ett systemperspektiv, med fokus på det gemensamma ”vi” som ska verka. Används med fördel proaktivt för ökad samverkan i duon och kan också användas vid samarbetsproblem eller vid introduktion av nya medarbetare.

I processen går man tillsammans med coachen igenom ett antal olika områden som duon behöver ”snacka ihop sig” om. Teman kan exempelvis vara mål för verksamheten, kultur, ledarstil, prioriteringsprinciper, värderingar, styrkor och utmaningar. Det kan även vara sådant som kommer fram i processen som man behöver enas kring. Tillsammans tar man fram strukturer för hur ett väl fungerande samarbete sinsemellan ska se ut. Vinster är utveckling av både individ och duo samt ökad strategisk ledning, ökat engagemang, bättre feedback, effektivare samverkan.

I DuoCoaching uppstår tillfällen med oväntade effekter – nya lärdomar om sig själv i relation till den andre, om varandra även när man tycker sig känna varandra, om det gemensamma och om det som skiljer och som håller samman. En vinst utöver det som nämns ovan är trygghet i organisationen när olika människor håller samma linje även om man arbetar med olika saker och har olika personlighet.

Bild: Pixabay/PublicDomainPictures
2023-01-25T18:19:29+01:002023-01-26|Coaching, Lärande, Ledarskap, Människan, Personlig utveckling, Perspektiv, Självledarskap, Teamutveckling, Transformation, Utveckling|

Mänskliga faktorn på spåret 

Vi utbildar inom lite av varje. Vissa ämnen berör enbart järnvägsbranschen, andra (som ledarskap, arbetsmiljö, människan) berör alla. Här håller Margareta Carlsson utbildning i mänskliga faktorn och arbetsmiljö för lokförare. (Ja, just när bilden togs var alla på fikarast…) 

I EU-förordning 2018/762 står denna lagtext, för våra järnvägsföretag att ha ordning på: 

”Integrering av mänskliga och organisatoriska faktorer 

Organisationen ska kunna uppvisa ett systematiskt tillvägagångssätt för att integrera mänskliga och organisatoriska faktorer inom säkerhetsstyrnings-systemet. Tillvägagångssättet ska 

  1. a) innefatta utarbetande av en strategi och användning av sakkunskap och erkända metoder från området mänskliga och organisatoriska faktorer,
  2. b) behandla risker kopplade till utformning och användning av utrustning, arbetsuppgifter, arbetsvillkor och organisatoriska arrangemang, med beaktande av mänsklig förmåga såväl som mänskliga begränsningar, och inflytandet på mänsklig prestation.”

 

Idag vet vi en del om hur människan fungerar, om hjärna, om beteenden, om individ och dynamik i grupp. Den kunskapen ska vi använda. Mänsklig förmåga, mänskliga begränsningar, mänsklig prestation vet vi också en del om och ska ta hänsyn till. Viktigt att resonera kring MTO, människa, teknik och organisation i samverkan. 

Vi är alla en mänsklig faktor… Den här dagen handlade huvudsakligen om lokförares egna rättigheter och skyldigheter avseende arbetsmiljön. Dialog dock även kring mänskliga faktorn med frågor som: Hur hanterar man sina egna beteenden? Hur håller man sinnesfriden vid kris och olycka? Hur har man har styr på sina egna tankar timme ut och timme in i lokhytten?  

 

Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB 

2023-01-17T11:04:10+01:002023-01-17|Arbetsmiljö, Lärande, Människan, Personlig utveckling, Perspektiv, Självledarskap, Utveckling|

Alla människor har drivkrafter och bromskrafter

Drivkrafter är det som gör att vi strävar vidare – sådant som intresserar och motiverar oss och som vi tycker är roligt, kärlek av olika slag. Bromskrafter är det som gör att vi håller oss tillbaka – huvudsakligen rädslor av olika slag men också våra egna tankar om våra tillkortakommanden.

Moder Teresa lär en gång ha sagt: ”Jag kommer aldrig att gå på möten där man protesterar mot krig. Men om du har ett fredsmöte, då vill jag gärna bli bjuden.”

Det är en väldig skillnad i attityd och energi mellan att delta på ett fredsmöte visavi att gå på ett protestmöte mot krig. Läs citatet högt för dig själv, känner du skillnaden?

”Nu får vi akta oss så att inte…” är kommunikation ur bromskrafter medan t.ex. ”tänk vad härligt det skulle vara om…” mer bottnar i drivkrafter. Shoppingdagen ”Black Friday” bottnar i rädslor för det gäller att passa på att handla just den där dagen annars är det för sent för det låga priset. Resebyråer kommunicerar mer ur drivkrafterna i sina filmer med ljuva sandstränder och klarblå av och mysiga stunder med nära och kära.

Det kan vara värt att fundera kring för egen del: när jag kommunicerar, gör jag då det utifrån kärlek eller rädsla?

Solberga Station järnvägskonsulter

 

2023-05-31T19:43:02+02:002022-02-17|Kommunikation|

Vår hjärna…

Vi vet ganska mycket om hur hjärnan fungerar – tar vi hänsyn till det?

Vår hjärna är inställd på att skanna efter hot. Sånt som kan skada oss. Vad betyder det för hur vi agerar i olika situationer? Hur många reella hot finns kring oss? Hur många skapar vår hjärna i sin iver att finna dem? Hur agerar vi sedan på de hot vi upplever?

Vår hjärna söker efter och urskiljer kontraster, ser ”i relation till”, ser det som avviker. Vad betyder det för hur vi ser på varandra och världen? Hur väljer vi att tolka det vi ser? Vad fokuserar vi på och vad missar vi i stället?

Vår hjärna väljer minst energikrävande väg. Följden är massa vanor och mönster, fysiska och intellektuella. Du har hört det förut: majoriteten av de tankar du tänkte idag är desamma som du tänkte igår. Detta är anledningen. Vi behöver alltså anstränga oss, utmana våra vanor och mönster, intellektuellt och fysiskt, satsa energi, då kan vi utvecklas.

Vår hjärna väljer det alternativ som ger oss mest belöning och minst obehag, föredrar snabba belöningar framför långsiktiga, föredrar säkra vinster framför osäkra och undviker säkra förluster. Vad betyder detta? Hur långsiktigt hållbart planerar vi för vår hälsa, vårt arbete, vårt samhälle? Hur mycket nytt provar vi, hur mycket utsätter vi oss?

Lite att fundera på en stund…

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/marquetand

2023-05-31T19:37:52+02:002022-01-26|Människan|

Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?

Vår konsult Margareta Carlsson brukar prata om det goda och det onda ögat. Vad handlar det om? Hon berättar:

– Om attityd. Jag brukar säga att människan har ett ont och ett gott öga. Om vi ser på oss själva med det onda ögat så ser vi alla våra tillkortakommanden, svagheter, det vi inte kan, inte är bra på eller tycker att vi ”borde” göra/vara men inte gör/är. ”Vad dum jag är” kan vara en kommentar ur den aspekten. Om vi ser på oss själva med det goda ögat så ser vi allt vi har att komma med, våra styrkor, kunskaper, erfarenheter, allt vi kan bidra med, lärt oss, faktiskt gör och är. ”Där satt den, heja mig!” kan vara ett utrop ur den aspekten.

– Samma sak när vi tittar på andra människor. Tittar vi med vårt onda öga och söker efter andras svagheter, det som skiljer oss åt, potentiella konflikter och problem så kommer vi att finna det, för det finns hos alla. Tittar vi med vårt goda öga och söker efter andras styrkor, gemensamma nämnare, potentiell samverkan och lösningar så kommer vi att finna det också, för det finns också hos alla.

– Ett av mina favoritcitat är av filosofen Ralph Waldo Emerson. ”Varje människa är mig överlägsen i något hänseende. Däri tar jag lärdom av henne.” Om vi fokuserar på att se storhet i andra så finner vi den. Om vi fokuserar på att lära av andra och samverka, så gör det skillnad.

– Så vad fokuserar du på? Moder Teresa lär en gång ha sagt: ”Jag kommer aldrig att gå på möten där man protesterar mot krig. Men om du har ett fredsmöte, då vill jag gärna bli bjuden.” Känn på det citatet. Känn energierna i de två meningarna. Det betyder något både med vilket öga vi tittar och vilken energi våra tankar och vår kommunikation har.

– Kärlek och rädsla. Driv- och bromskrafter. Dessa finns i oss alla. Vilken sida matar vi? Vilken sida låter vi styra våra tankar och därmed också våra känslor och våra energier? Det i sin tur påverkar vår kommunikation, våra relationer och våra liv. Så att reflektera kring sitt goda och onda öga och vad man lägger sitt fokus på är betydelsefullt för oss alla. Så att man kan ta fullt ansvar för sina resultat och sin påverkan på omvärlden utifrån det.

– Jag har i ganska många år nu pratat om det onda och det goda ögat. Det är roligt för jag träffar hela tiden kunder och klienter där det verkligen har satt sig och gjort skillnad både i dem och hos människor runt omkring dem. En personalchef berättade en gång för mig att hon efter att vi pratat om detta beslutat sig för att själv fokusera på vad hon vill (inte vad hon inte vill) och dessutom träna alla som kom in i hennes rum på jobbet att göra detsamma, alltså träna både sig själv och andra i det goda ögat. Hon berättade efteråt för mig att efter tre månader så var både attityd och stämning helt annorlunda. En avdelningschef berättade att de satt upp ett anslag i köket på arbetsplatsen om det goda och onda ögat och fortlöpande återkommer till det i olika samtal, för att hålla fokus på vilken attityd de intar. Sådant gläder mig som konsult.

Var kommer uttrycket ”det goda och det onda ögat” från?

– Från en bok. För ungefär 20 år sedan läste jag Lars H Gustafssons bok ”Lotsa barn” (2000). I den citerar han något som rollfiguren Svetlana Haak Koschinsky uttrycker i Per Gunnar Evanders bok ”Se mig i mitt friska öga” (texten som citeras nedan) och det inspirerade mig. Både i mina egna tankar och som konsult i att lyfta fram det goda och det onda ögat i resonemang kring attityd.

Här är Per Gunnar Evanders text som Margareta hänvisar till i sitt svar:

”Människan har två ögon, ett ont och ett gott,
eller om man så vill, ett sjukt och ett friskt.
Med dessa ögon ger hon av sig själv
och tar emot av andra.
Någon gång inträffar det
att hon vågar viska till sin omgivning:
Lägg märke till mig!
Säg att jag duger!
Tyck om mig!
Ty människan kräver
att få bli iakttagen och bedömd
för det som är gott och friskt hos henne,
inte för det som är ont och sjukt,
att få bli uppmärksammad för det hon kan,
inte för det hon inte kan.
Årtusenden och släktled igenom
hörs därför hennes oföränderliga bön
som ett naket rop ut ur dimman:
Stränga medmänniska,
barmhärtige domare och bödel!
Dröj inte vid det
som är ont och ofullgånget hos mig,
utan bli varde det goda i mig!
Se mig inte i det öga som är ont och sjukt,
utan se mig i mitt friska öga!”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Bessi

2023-05-31T19:39:08+02:002022-01-11|Kommunikation, Människan, Positiv|
Till toppen