Trafik

Säkerhets­styrningssystem

Säkerhetsstyrningssystemet är en del av det ledningssystem ett företag behöver ha och som omhändertar de krav som uppkommer genom den lagstiftning som berör verksamheter inom järnvägssektorn.

Det består av en beskrivning av er organisation, identifikation av omvärldskrav i form av lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och angränsande verksamheter, er riskbedömning av faror och risker som verksamheten ger upphov till, er policy i säkerhetsfrågor och era handlingsplaner för att motverka dessa risker, omsatta i administrativa och operativa rutiner för hur ni arbetar med internkontroll och processövervakning, planering och riskhantering av olika slag, kommunikation och kompetensförvaltning inom företaget, operativa arbetsuppgifter, beredskapsplaner med mera.

Kravet på innehåll kommer i grunden främst från EU-förordningen 2018/762 och genom andra EU-förordningar med mer utvecklade kravbeskrivningar på vissa metoder och arbetssätt för att uppfylla de grundläggande funktionalitetskraven, men påverkas även av annan lagstiftning som till exempel Järnvägslagen, Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets och Transportstyrelsens föreskrifter.

Ett säkerhetsstyrningssystem är i praktiken alltid ett unikt system för just det företag som har skapat det och den verksamhet företaget bedriver, och kan sägas vara grunden för det tillstånd att bedriva trafikverksamhet som tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen kan ge. Det säkerhetsstyrningssystemet beskriver att man gör, är det man sedan har tillstånd för. Därför är omfattningen av tillståndet också alltid unikt för varje företag. Man kan förändra sina processer eller omfattningen av sin verksamhet genom att utveckla sitt säkerhetsstyrningssystem, men måste då vara uppmärksam på att det kan innebära att det tillstånd man har behöver omprövas av Transportstyrelsen.

Det finns några olika tillståndsformer som innebär lite olika kravnivåer på säkerhetsstyrningssystemets innehåll. Tanken om strukturen är densamma i samtliga fall även om kravställan från myndighetshåll kan se lite olika ut.

Vi kan bistå i att skapa detta system tillsammans med er utifrån den verksamhet ni bedriver eller avser att bedriva, genom alla steg som leder till ett ”användarklart” säkerhetsstyrningssystem.

Säkerhets­styrningssystemets användare och kunskap

Användare av detta säkerhetsstyrningssystem är i princip alla som har någon koppling till företagets järnvägstrafikverksamhet.

Företagets styrelse behöver en övergripande kännedom om lagstiftningen och kraven, VD och ledningsgrupper behöver en mer djupgående kunskap om förvaltningen med stöd av de krav som framgår av det egna säkerhetssystemet. Planerare, personalförvaltare, arbetsledare och andra sådana stödfunktioner behöver känna till krav och rutiner inom sina arbetsområden, och den operativa personalen som arbetar med att utföra trafikarbetet har också sina krav på sig genom säkerhetsstyrningssystemets rutiner för arbetsuppgiften och andra krav som berör arbetet.

Vi kan bistå med att förklara och beskriva ert säkerhetsstyrningssystems metodkrav och tillämpningssätt, som föreläsning, genom riktade utbildningsinsatser eller som stöd till enskilda medarbetare, till exempel vid nyrekryteringar i komplexa ansvarsroller. ”Rätt person” vid en intern eller extern rekrytering till ledande eller annan kritisk befattning har inte självklart alltid erfarenhet av järnvägslagstiftning, men vi kan ge kunskapsstödet inom det området för att axla rollen.

Övervaknings­process

Efterlevnad av systemet är en viktig del i den interna övervakningsprocessen, som har ett krav på metodik genom EU-förordningen 1078/2012.

Härigenom kommer krav på en strategi för övervakning och metoder för insamling av information, så att man kan mäta dels att säkerhetsstyrningssystemet leder till de förväntade effekterna, framförallt att eliminera de risker verksamheten ger upphov till, men att systemet också verkligen följs och används så att man kan mäta att de riskeliminerande aktiviteter och rutiner man har infört faktiskt också används i verksamheten, och har den effekt man förväntar sig.

Att upprätthålla denna övervakningsprocess så att man faktiskt och med säkerhet vet att organisationen i alla led följer sina krav på arbetssätt som kommer av säkerhetsstyrningssystemet är en primär faktor för att upprätthålla ansvaret för säkerheten och i förlängningen sina tillstånd för verksamheten.

Det finns olika metoder för att samla in ett informationsunderlag för att kunna göra sådana mätningar, både proaktiva (förebyggande) och reaktiva (avhjälpande). Det främsta reaktiva hjälpmedlet är avvikelserapportering, rapporter om konstaterade felaktigheter. De leder till orsaksanalyser och beslut om korrigerande åtgärder, som följs upp beträffande sin måluppfyllelse.

Proaktiva metoder är till exempel olika former av internrevisioner för att granska om systemet följs, eller om systemet har den lämpligaste metodiken i förhållande till verksamheten, eller om den fortfarande omhändertar alla omvärldskrav från lagstiftning eller angränsande verksamheter.

En annan proaktiv metod är uppföljning av personal, där man följer en person i sitt arbete för att se om personen som följs upp också följer de rutiner som gäller för arbetet.

Ofta förekommer också leverantörsbedömningar eller leverantörsrevisioner av leverantörer som tillhandahåller säkerhetskritiska tjänster. Det kan vara bemanning, fordonsunderhåll eller liknande saker.

Till hjälp i arbetet med övervakningen har man indikatorer, som är tänkta som en ”tidig varning” på avdrift i systemtillämpningen. Indikatorerna kan visa sig vid såväl händelserapportering som vid revisioner. Indikatorn ska vara en trigger som visar att eftersom det den varnar för alls förekommer, så finns det också ett systemfel någonstans.

Vi kan bistå med att analysera och utreda inträffade händelser, vid olycka, vid tekniska problem, produktionsstörningar eller liknande. Utföra uppföljningar och internrevisioner, att utforma och utvärdera indikatorer eller andra insatser som ett led i er övervakningsprocess.

Ändringar i säkerhets­styrningssystem

Ändringar av rutiner behövs då och då. Metoder behöver ändras därför att lagstiftning eller arbetsförutsättningar ändras. Verksamhetens ändrade omfattning kan ge upphov till behov av nya rutiner. Revisioner kan påkalla ett behov av att göra förändringar av olika slag. Vi kan bistå er i dessa lägen med att ta fram de förändringar som ni önskar eller har funnit behov av att göra i ert säkerhetsstyrningssystem.

Riskhanterings­process

Riskhantering är en process som är styrd av EU-förordningen 402/2013 och som ställer krav på en viss metodik.

Ert säkerhetsstyrningssystem ska innehålla rutiner för varje moment som utförs i er verksamhet. När era arbetsuppgifter eller metoder förändras på ett sätt som går utanför de rutiner som finns, behöver det nya arbetssättet utvärderas. Det kan handla om nya fordon, nya arbetsställen, nya eller reviderade rutiner, ny verksamhet, osv.

Varje nyhet är en potentiell ny risk som man måste ta kontroll över.

Det nya är att betrakta som ”okänt” i er befintliga verksamhet och måste därför riskhanteras i form av en riskhanteringsprocess som analyserar vilka nya potentiella risker nyheten ger upphov till som inte redan är bedömd tidigare i verksamheten. Dessa risker som man då kan finna behöver sedan en handlingsplan för hur de ska elimineras, och detta leder i sin tur ofta till någon form av rutin för hur den nya uppgiften ska utföras på ett säkert sätt.

Vi kan bistå som deltagare i sådana analysgrupper där ni behöver stöd av särskild expertis på olika områden. Vi kan också leda eller på uppdrag genomföra en sådan process.

Krisstöd och olyckshantering

Ibland inträffar det oväntade eller det oönskade. Det krävs en beredskap för en potentiell olyckshändelse och en organisation som snabbt kan ingripa då en olycka har inträffat.

Vi har erfarenhet av och kunskap om arbetsuppgifter som OPA/olycksplatsansvarig, faktainsamling, olycks- eller teknisk utredning, återställningsarbete som röjning och bärgning, med mera.

Vi kan erbjuda hjälp med att utbilda funktionärer och skapa system för att upprätthålla en krisberedskap i en infrastrukturförvaltares eller ett järnvägsföretags organisation.
Vi kan också åta oss att upprätthålla en sådan beredskap på uppdrag, från larmmottagning till funktionärer på plats för att hantera händelsen.
En beredskap ska regelbundet testas, helst i samverkan med andra aktörer. Vi kan arrangera larmövningar eller andra funktionalitetstest av er larmkedja.
Behöver ni förstärkningsinsatser av något slag i samband med en oönskad händelse kan vi tillhandahålla t ex utredare, faktainsamlare, fordonstekniker eller andra funktionärer.

Utbildningar

Vi tillhandahåller exempelvis grund- och repetitionsutbildningar för trafikpersonal, utbildning av växlingspersonal, elskydd för trafikpersonal, Vistelse i Spår, funktionär vid järnvägsolycka…

I järnvägsbranschen kan det vara svårt att hitta färdiga kurser då olika företag har olika fordon och olika styrdokument. Vi tar fram kurser åt våra kunder baserade på t.ex. de egna styrdokumenten för underhåll och de egna fordonen och bygger utbildningen på kundens egna förhållanden. Vi tar utifrån manualer, rutiner och lagstiftning fram och dokumenterar kursplaner, kursmaterial, prov och examinationer.

Vi har lång erfarenhet av att utbilda trafikpersonal och fordonsreparatörer, liksom andra funktionärer i en organisation. Vi kan ta fram utbildningsplaner eller utbilda utefter era egna om ni har sådana tillgängliga. Vi kan hantera och skapa system för behörighetsförvaltning, göra kompetensutvärderingar gentemot behörighetskrav, eller hantera andra frågor som anknyter till personal, behörighet och kompetens.

Den som bedriver järnvägsverksamhet har det totala och slutliga ansvaret för fastställande av kursinnehåll och hur en utbildning ska genomföras. Vi har lärarkompetens, ämneskunskaper och all nödvändig handläggarkompetens för att stötta er i genomförandet av en utbildning i enlighet med de krav som ställs på järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren genom gällande EU-förordningar.

Utbildning berör inte bara operativ personal. Även administrativ personal som ledningsfunktioner och andra handläggare med trafiksäkerhetspåverkande uppgifter behöver genom kraven i gällande EU-förordningar ha en fastställd kompetens för uppgiften och ett sätt att utbildas eller på annat sätt ha förvärvat den kompetensen. En trafiksäkerhetspåverkande arbetsuppgift kan t ex vara att ha mandat att påverka eller besluta om tilldelning av resurser till operativ verksamhet som trafik eller fordonsunderhåll.

Arbetsmiljölagen ställer dessutom krav på att den med personalansvar har nödvändig kännedom om de risker som förekommer i underställd personals arbetsuppgifter. För att säkerställa detta behövs någon form av kompetensförankring t ex i form av utbildning.

Den som leder personal i trafiksäkerhetstjänst behöver ha övergripande kunskaper om vad arbetet innebär så att trafiksäkerhetsaspekten kan beaktas i personalansvaret.

Ledning och ledarskap

Läs mer här: Ledning och ledarskap

Arbetsmiljö

Läs mer här: Arbetsmiljö

Hör av dig – vi bistår dig!

Vi är oftast i uppdrag hos och/eller för kund så du når oss enklast genom att skicka ett mejl till info@solbergastation.se så återkommer vi till dig snarast möjligt.

Varmt välkommen!